| En pälssömmerskas
liv och ändrade villkor
Ulla Carlson är en av Rättvisepartiet Socialisternas äldre
medlemmar i Umeå.
Historien om hennes liv är otroligt intressant, och för en yngre
person är det nästan svårt att tänka sig hur nära
i tiden detta ligger.
– Jag föddes i Timrå utanför Sundsvall 1926, gick
sexårig folkskola och fick sedan börja arbeta i familj, bl
a som barnflicka. När min pappa dog 1941 var både jag och min
mamma tvungna att arbeta för försörjningen. Jag tyckte
om skolan och min skolfröken ville att jag skulle fortsätta
till realskolan, men det fanns inga studiebidrag och jag blev tvungen
att arbeta istället.
När hon i tre år arbetat i familj började hon som elev
hos en sömmerska i Sundsvall för att lära sig sy, först
i tyg och sedan i skinn.
– Under andra världskriget, då bland annat kött
ransonerades, födde många upp kaniner hemma för att få
kött. Då kunde man lika gärna ta vara på pälsen,
så det var stor efterfrågan på pälssömmerskor.
Som elev fick hon gå de första tre månaderna utan lön,
och därefter fick hon 10 kr i veckan. Hon bodde då fortfarande
med sin mamma i Timrå och bara tågbiljetten för att åka
fram och tillbaka kostade 19 kr per månad.
– 1946, när andra världskriget tagit slut, flyttade jag
och en kompis till Stockholm. Vi fick hyra in oss hos en tant som hade
en enrummare. Vi hyrde det enda rummet medan tanten och hennes moster
sov i köket. I lägenheten fanns inget rinnande vatten och ingen
möjlighet att tvätta kläder så jag fick skicka hem
all tvätt till min mamma i Timrå.
I Stockholm började Ulla på en tillskärarkurs som hon
fick låna pengar till av sin farbror. När hon avslutat kursen
fick hon genast jobb på en pälsfirma som sömmerska. Där
tjänade hon 70 kr i veckan, vilket var en ganska bra inkomst, men
firman hade stängt en och en halv månad på sommaren,
så Ulla fick lägga undan pengar att leva på över
sommaren.
– 1948 träffade jag min blivande make, en värmlänning
som också hade flyttat till Stockholm och jobbade på Handelsbanken.
1954 gifte vi oss och i samma veva flyttade vi till Kalmar, eftersom min
man hade fått en ny tjänst där. Jag fick också genast
ett nytt jobb som pälssömmerska i Kalmar.
De trivdes i Kalmar, m p g av de långa fuktiga vintrarna som förvärrade
Ullas astma, bestämde de sig för att flytta norrut.
1963 fick Ullas man av en tjänst i Umeå och de flyttade hit
och fick en lägenhet på Teg. Eftersom efterfrågan på
pälssömmerskor fortfarande var stor kunde även Ulla lätt
få arbete. Hon började jobba på Stenmans pälsaffär
och kom att bli kvar där i sju år.
1970 blev Ulla sjukskriven i sju månader. Den astma som hon haft
sedan hon var liten hade förvärrats av hennes arbete, dels av
hår från pälsarna och dels av den starka färgen
som man färgade undersidan av pälsen med. Efter sjukskrivningen
fick hon börja på omskolning i Holmsund.
– Under omskolningen, som varade i två år, fick jag
ett studiebidrag på 1 000 kr i månaden. Jag uppskattade att
få läsa igen och när omskolningen var över 1973 fick
jag jobb som kontorist på ett statligt tvätteri ute på
Västerslätt. Där trivdes jag, även om förhållandena
försämrades när tvätteriet togs över av landstinget.
Jag blev besviken över att min fackförening SKTF inte gjorde
mer för att de anställda skulle få behålla sina
förmåner som t ex fri sjukvård.
1988, när Ulla var 62 år gammal, blev hon först sjukskriven
och senare förtidspensionerad. Hennes arbete, framförallt som
sömmerska, hade både förvärrat astman, men framförallt
slitit på lederna i nacke och händer. Hon och hennes make bodde
fortfarande kvar på Teg, men hade flyttat en trappa ner eftersom
hennes man hade svårt att gå i trapporna. 1993 blev Ulla änka.
1997 blev Ulla medlem i Rättvisepartiet Socialisterna. Hon tyckte
att partiet drev viktiga frågor, och sedan dess har hon varit en
stor tillgång för partiet i Umeå. Ulla kan inte springa
i trappor och dela ut flygblad, men deltar gärna på möten
(och bakar otroligt goda kakor). Senast i förra valet var Ulla med
och delade ut valsedlar på valdagen och när jag avslutar intervjun
säger hon att hon räknar med att kunna ställa upp även
nästa valdag – bara några månader efter hennes
80-årsdag. Vi ser fram emot det!
Anna Hedlund
Tillbaka till sidans topp
|