|
579 uppsagda
på Apoteket
Ökade vinstkrav medför 300 miljoner kronor i nedskärningar • Nya
nedskärningspaket föreslås
Apoteket AB har sagt upp 579 lokalvårdare i hela landet för
att istället lägga ut städningen på entreprenad.
I förhandlingarna med facket visade det sig att det endast fanns
tio tjänster i hela landet för lokalvårdarna att söka.
Catharina
Fröjd, som är en av de uppsagda, har väntat
på besked i flera månader och hon har nu fått svart
på vitt att hon måste sluta på apoteket Enhörningen
på Södermalm i Stockholm till sommaren.
–
Jag har fått mitt uppsägningspapper från den 1 december
till och med 30 juni. Så långt vet jag. Av pest eller kolera
var det ändå bra med ett besked, jag visste ju att det skulle
ske.
–
Det är bra att jag fick sju månaders uppsägningstid,
precis som min kollega. Antagligen har de inte klart med entreprenör,
men det gagnar ändå mig själv. Jag ska in på operation
i januari, jag måste byta höftled, jag haltar och går
som en kratta. Jag hinner bli opererad och arbeta någon månad
så att jag får ett värdigt slut här.
”Alla emot”
–
Men det är fortfarande dödstyst från huvudkontoret. Det är
inte roligt för min chef heller, eftersom alla här är
emot det här.
–
Det är inte bara vi lokalvårdare som ska bort, utan flera
av de andra också. Det är hejdlöst! Det pratas om det
här på jobbet och man frågar sig: Vem är nästa?
Men vi har en bra sammanhållning här, vi försöker
hålla ihop skutan trots att det gungar, avslutar Catharina Fröjd.
Personalnedskärningarna görs trots att vinsten efter skatt
för årets första nio månader var 130 miljoner kronor
och att omsättningen ökade med fyra procent jämfört
med samma period förra året. Lönsamhetskraven gör
att 300 miljoner kronor ska skäras bort och facken vid Apoteket – Farmaciförbundet
och Sveriges Farmacevtförbund – står för första
gången inför problemet med arbetslöshet. Den förra
gången, 1989-1990, löstes personalminskningen med avtalspensioner.
–
Vi sitter just nu i förhandlingar och nästa vecka tas budgeten,
berättar Carina Jansson, ordförande i Farmaciförbundet.
–
Budgetprocessen går sedan vidare på arbetsplatserna. Vi har
redan hört att chefer sagt att här är vi si och så för
många. Det är verkligen synd att man tvingas känna sådan
här oro nu till julhelgen. Det här är alldeles nytt för
oss och det är därför extra turbulent. Det blir som en
chock för många.
Apoteket försöker lösa huvuddelen av indragningarna genom
pensionsavgångar, avtalspensioner och att anställda får
byta arbetsplatser, men att det blir fler uppsägningar är helt
klart.
–
Det här blir väldigt besvärligt. De säger att man
kanske måste flytta till en annan ort, men det är inte så lätt
om man har familj och allt. Vad det blir i slutändan vågar
jag inte sia om. De säger rent ut att personal ska minskas, men
hur många det rör sig om vet vi inte, säger Carina Jansson.
Vårdotek
De skärpta lönsamhetskraven innebär förutom personalindragningarna
att arbetsbördan på de kvarvarande ökar. Öppettiderna
ska utökas med 40 000 timmar, 50 nya Apoteket Shop och 5-10 vanliga
apotek ska öppnas fram till år 2008.
I Göteborg har Apoteket gått så långt att man
samarbetar med det börsnoterade vårdföretaget Capio AB
när man öppnar tolv så kallade Vårdotek. Där
har sjuksköterskor anställts av Capio och de tjänstgör
på apoteken för att mot betalning hjälpa sjuka med enklare åkommor.
Även om Farmaciförbundet välkomnar det här som ett sätt
att rädda deras jobb, så protesterar Läkarförbundet.
De menar att satsningarna istället borde göras i primärvården
där det finns läkare och annan personal. Detta för att
minska riskerna vid till exempel allergiska chocker vid vaccination.
Dessutom ingår avgiften till Vårdoteket inte i högkostnadsskyddet.
”Provocerande”
–
Det är provocerande att starta den här typen av inrättning
i Göteborg där primärvården är sämst i
landet. De här sjuksköterskorna hade gjort mycket större
nytta om de anställts på vårdcentralerna i stället,
säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm,
i Göteborgsposten (30 november).
Med de dramatiska nedskärningarna och det uppskruvade arbetstempot är
definitivt patientsäkerheten i fara. Det system som mäter hur
många kunder varje anställd expedierar upplevs som väldigt
stressande. När en kund inte får ta mer än fyra minuter ökar
risken för felexpedieringar.
Att försöka lösa Apotekets ekonomiska problem med ännu
fler marknadslösningar är som att släcka eld med fotogen.
Istället för ökade vinstkrav borde Apotekets viktigaste
uppgift vara att förse sjuka med mediciner. Om det saknas resurser
så borde de tas där det finns, som t ex i de privata läkemedelsbolagen.
Vinsten i AstraZeneca var förra året så stor som 32
miljarder kronor.
Gunilla Leijon
Kreditvärdig för
medicin?
Fattiga kunder kläms också åt genom att Apoteket från
den 28 november gör kreditupplysning på de kunder som vill
dela upp betalningen.
De som inte godkänns måste betala hela summan kontant. Därmed
riskerar hundratusentals människor att ställas utan medicin.
Den ökade fattigdomen har tillsammans med kraftigt ökade läkemedelspriser
lett till uteblivna betalningar på 400 miljoner kronor.
För de äldre och äldreomsorgspersonalen har kravet på kreditupplysning
skapat en onödig byråkrati. I Skåne, där de nya
reglerna gällt sedan 1 november, har distriktsköterskor och
sjuksköterskor i hemsjukvården fått nya och svåra
arbetsuppgifter.
Doskunder
För att få läkemedel levererat i dospåsar, som
bland annat äldre får, krävs kontant betalning eller
ett skriftligt avtal och för nya kunder också kreditupplysning.
Det kan vara nog så svårt att förklara för en del
dementa hur och varför de inte längre ska få medicinen
av personalen utan att fylla i en blankett.
Av Skånes 15 000 doskunder har 2 000 inte skrivit under och om
inte någon myndighet tar på sig betalningsansvaret måste äldreomsorgspersonalen
gå till apoteket och lösa ut medicinen kontant.
Gunilla Leijon
Tillbaka till sidans topp
|