Inrikes
Offensiv 679-80 (051222)
Tillbaka till ettan

579 uppsagda på Apoteket
Ökade vinstkrav medför 300 miljoner kronor i nedskärningar • Nya nedskärningspaket föreslås

Apoteket AB har sagt upp 579 lokalvårdare i hela landet för att istället lägga ut städningen på entreprenad. I förhandlingarna med facket visade det sig att det endast fanns tio tjänster i hela landet för lokalvårdarna att söka.

Catharina Fröjd, som är en av de uppsagda, har väntat på besked i flera månader och hon har nu fått svart på vitt att hon måste sluta på apoteket Enhörningen på Södermalm i Stockholm till sommaren.
– Jag har fått mitt uppsägningspapper från den 1 december till och med 30 juni. Så långt vet jag. Av pest eller kolera var det ändå bra med ett besked, jag visste ju att det skulle ske.
– Det är bra att jag fick sju månaders uppsägningstid, precis som min kollega. Antagligen har de inte klart med entreprenör, men det gagnar ändå mig själv. Jag ska in på operation i januari, jag måste byta höftled, jag haltar och går som en kratta. Jag hinner bli opererad och arbeta någon månad så att jag får ett värdigt slut här.

”Alla emot”
– Men det är fortfarande dödstyst från huvudkontoret. Det är inte roligt för min chef heller, eftersom alla här är emot det här.
– Det är inte bara vi lokalvårdare som ska bort, utan flera av de andra också. Det är hejdlöst! Det pratas om det här på jobbet och man frågar sig: Vem är nästa? Men vi har en bra sammanhållning här, vi försöker hålla ihop skutan trots att det gungar, avslutar Catharina Fröjd.
Personalnedskärningarna görs trots att vinsten efter skatt för årets första nio månader var 130 miljoner kronor och att omsättningen ökade med fyra procent jämfört med samma period förra året. Lönsamhetskraven gör att 300 miljoner kronor ska skäras bort och facken vid Apoteket – Farmaciförbundet och Sveriges Farmacevtförbund – står för första gången inför problemet med arbetslöshet. Den förra gången, 1989-1990, löstes personalminskningen med avtalspensioner.
– Vi sitter just nu i förhandlingar och nästa vecka tas budgeten, berättar Carina Jansson, ordförande i Farmaciförbundet.
– Budgetprocessen går sedan vidare på arbetsplatserna. Vi har redan hört att chefer sagt att här är vi si och så för många. Det är verkligen synd att man tvingas känna sådan här oro nu till julhelgen. Det här är alldeles nytt för oss och det är därför extra turbulent. Det blir som en chock för många.
Apoteket försöker lösa huvuddelen av indragningarna genom pensionsavgångar, avtalspensioner och att anställda får byta arbetsplatser, men att det blir fler uppsägningar är helt klart.
– Det här blir väldigt besvärligt. De säger att man kanske måste flytta till en annan ort, men det är inte så lätt om man har familj och allt. Vad det blir i slutändan vågar jag inte sia om. De säger rent ut att personal ska minskas, men hur många det rör sig om vet vi inte, säger Carina Jansson.

Vårdotek
De skärpta lönsamhetskraven innebär förutom personalindragningarna att arbetsbördan på de kvarvarande ökar. Öppettiderna ska utökas med 40 000 timmar, 50 nya Apoteket Shop och 5-10 vanliga apotek ska öppnas fram till år 2008.
I Göteborg har Apoteket gått så långt att man samarbetar med det börsnoterade vårdföretaget Capio AB när man öppnar tolv så kallade Vårdotek. Där har sjuksköterskor anställts av Capio och de tjänstgör på apoteken för att mot betalning hjälpa sjuka med enklare åkommor.
Även om Farmaciförbundet välkomnar det här som ett sätt att rädda deras jobb, så protesterar Läkarförbundet. De menar att satsningarna istället borde göras i primärvården där det finns läkare och annan personal. Detta för att minska riskerna vid till exempel allergiska chocker vid vaccination. Dessutom ingår avgiften till Vårdoteket inte i högkostnadsskyddet.

”Provocerande”
– Det är provocerande att starta den här typen av inrättning i Göteborg där primärvården är sämst i landet. De här sjuksköterskorna hade gjort mycket större nytta om de anställts på vårdcentralerna i stället, säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm, i Göteborgsposten (30 november).
Med de dramatiska nedskärningarna och det uppskruvade arbetstempot är definitivt patientsäkerheten i fara. Det system som mäter hur många kunder varje anställd expedierar upplevs som väldigt stressande. När en kund inte får ta mer än fyra minuter ökar risken för felexpedieringar.
Att försöka lösa Apotekets ekonomiska problem med ännu fler marknadslösningar är som att släcka eld med fotogen. Istället för ökade vinstkrav borde Apotekets viktigaste uppgift vara att förse sjuka med mediciner. Om det saknas resurser så borde de tas där det finns, som t ex i de privata läkemedelsbolagen. Vinsten i AstraZeneca var förra året så stor som 32 miljarder kronor.

Gunilla Leijon

Kreditvärdig för medicin?

Fattiga kunder kläms också åt genom att Apoteket från den 28 november gör kreditupplysning på de kunder som vill dela upp betalningen.

De som inte godkänns måste betala hela summan kontant. Därmed riskerar hundratusentals människor att ställas utan medicin. Den ökade fattigdomen har tillsammans med kraftigt ökade läkemedelspriser lett till uteblivna betalningar på 400 miljoner kronor.
För de äldre och äldreomsorgspersonalen har kravet på kreditupplysning skapat en onödig byråkrati. I Skåne, där de nya reglerna gällt sedan 1 november, har distriktsköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården fått nya och svåra arbetsuppgifter.

Doskunder
För att få läkemedel levererat i dospåsar, som bland annat äldre får, krävs kontant betalning eller ett skriftligt avtal och för nya kunder också kreditupplysning. Det kan vara nog så svårt att förklara för en del dementa hur och varför de inte längre ska få medicinen av personalen utan att fylla i en blankett.
Av Skånes 15 000 doskunder har 2 000 inte skrivit under och om inte någon myndighet tar på sig betalningsansvaret måste äldreomsorgspersonalen gå till apoteket och lösa ut medicinen kontant.

Gunilla Leijon

Tillbaka till sidans topp