Kvinnors arbetslöshet osynliggörs

– Över 150 000 kvinnor arbetar mindre än de vill göra, många av dem har inte rätt till a-kassa, säger Jan Ottosson, docent vid Arbetslivsinstitutet till Svenska Dagbladet (28 november).

Arbetslivsinstitutet har tillsammans med fyra andra myndigheter arbetat i tre år för att kartlägga problemen med heltids- respektive deltidsarbete. Detta inom det så kallade HELA-projektet.
Problemen med deltidsarbetslöshet är enligt Arbetslivsinstitutet störst inom vård och omsorg, hotell och restaurang samt inom handeln. Alla dessa sektorer domineras starkt av kvinnor. I oktober i år uppgav 153 000 kvinnor att de arbetade mindre än de ville. För män låg denna siffra på 85 000.

Saknas statistik
I en av rapporterna som ingår i projektet, ”Deltidsarbete och deltidsarbetslöshet”, konstaterar Anita Nyberg att det kanske viktigaste resultatet av hennes rapport är upptäckten att det saknas offentlig, publicerad statistik över de deltidsarbetslösa. Det närmaste man kommer är den kategori som i Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsundersökningar kallas för ”undersysselsatta”. Detta faktum, menar hon, visar att deltidsarbetslösheten inte uppfattas som samma problem som heltidsarbetslösheten.
År 2002 utgjordes den största kategorin arbetslösa av deltidsarbetslösa kvinnor, därefter kom heltidsarbetslösa män, på tredje plats heltidsarbetslösa kvinnor och sist deltidsarbetslösa män. Att deltidsarbetslösheten inte alls uppmärksammas i statistiken och i liten utsträckning i den politiska debatten, innebär att kvinnors arbetslöshet osynliggörs och marginaliseras, konstaterar rapporten.
Mäns arbetslöshet definieras som arbetslöshet medan kvinnors arbetslöshet i hög grad underskattas, eftersom de deltidsarbetslösa inte betecknas som arbetslösa utan som deltidssysselsatta.

Knappa villkor
Man kan invända att detta är tämligen självklart eftersom det är bättre att ha ett arbete, om än på deltid, än att inte ha något arbete alls. Men frågan är mer komplicerad än så. Enligt rapporten visar undersökningar att 20-40 procent av de deltidsarbetslösa som besöker arbetsförmedlingarna i jakt på mer arbete, saknar så kallad fyllnadsersättning. Alltså att man får a-kassa som fyller upp till heltid. Man tvingas alltså leva under väldigt knappa ekonomiska villkor.
Att inte kunna få heltidsarbete är också en av de viktigaste orsakerna till att kvinnor lönediskrimineras. Handelsanställdas Förbund har i en utredning pekat på hur deltidsarbete innebär att man får svårare att avancera till mer komplicerade arbetsuppgifter – och därmed få högre lön. Det är de heltidsanställda på en arbetsplats – det vill säga i hög utsträckning männen – som arbetsgivaren väljer att investera i, till exempel vad gäller utbildning.

Rätt till heltid
Rätt till heltid är idag en viktig klass- och kvinnofråga. Det är enligt rapporten bland butikskassörer, vårdbiträden, undersköterskor, köksbiträden och lokalvårdare som andelen deltidsanställda är som störst.
Men om heltidstjänsterna ska bli fler inom till exempel vård och omsorg, krävs ökade resurser. Annars riskerar en lagstiftning om rätt till heltid, som nu diskuteras, bara att bli ett slag i luften.

Ingrid Eriksson

Tillbaka till sidans topp