|
Clara Zetkin – en socialistisk pionjär
Den Internationella kvinnodagen föddes ur kampen för socialism.
Det var den tyska socialisten Clara Zetkin som på den socialistiska
internationalens andra kvinnokongress år 1910 föreslog en
särskild kvinnokampdag skulle inrättas.
År 1878 gick Clara Zetkin med i den tyska socialdemokratin (socialdemokrati
var då synonymt med socialistism). Socialdemokraternas främste
företrädare var Wilhelm Liebknecht och August Bebel. Bebel,
som skrivit boken ”Kvinnan och socialismen”, hade stark inverkan
på Clara Zetkin. Socialdemokraterna var det första partiet
som krävde lika lön för kvinnor och män.
Samma år som hon gick med i socialdemokratin förbjöds
dock samtliga socialistiska organisationer och publikationer i Tyskland.
Clara Zetkin insåg nödvändigheten av internationell kamp.
Hon var pådrivande inom den socialistiska international som bildades
1889 (Andra internationalen) och initiativtagare till den första
internationella socialistiska kvinnokonferensen 1907.
En kampdag
Under socialistinternationalens möte i Köpenhamn 1910 beslöts,
på förslag av Clara Zetkin och trots motstånd från
socialdemokratins högerflygel, att genomföra en årlig
internationell kvinnokampdag.
Som ett resultat av mötet i Köpenhamn firades Internationella
kvinnodagen för första gången 1911 (den 19 mars) i flera
länder. Totalt deltog mer än en miljon människor i de
olika manifestationerna.
När de antisocialistiska lagarna avskaffades i Tyskland 1890 skapades
nya förutsättningar för politiskt arbete och Clara Zetkin
började organisera en socialdemokratisk kvinnorörelse. År
1891 blev Clara Zetkin redaktör för den tidning som gavs ut
för att vinna kvinnor för socialismen - det var tidningen som året
därpå fick namnet ”Die Gleichheit” – jämlikhet.
Från 1896 var hon med i ledningen för SPD, som socialdemokraterna
hette efter 1890.
”Die Gleichheit” spelade en central roll i att bygga upp kvinnorörelsen.
I början tjänade tidningen framförallt till att skola
de kvinnliga medlemmarna och bygga upp en stark ledning. Artiklarna handlade
om marxismens teori och praktik, aktuella politiska frågor och
situationen på arbetsplatserna. Dessutom skev man artiklar om prostitution,
faderns ansvar vid barnuppfostran, rätten till läkemedel, socialisering
av hushållsarbetet samt bokrecensioner. Upplagan växte från
4 000 år 1900, 77 000 år 1908 till 112 000 år 1913.
Socialistisk kvinnorörelse
Från omkring sekelskiftet tilltog striden mellan högern och
vänstern inom SPD. Clara Zetkin och majoriteten av socialdemokraternas
kvinnoorganisationen stödde vänstern kring Rosa Luxemburg och
Karl Liebknecht. Högerflygeln som stödde sig framförallt
på parlamentarism och partiapparaten, fick med åren alla
partitidningar under sin kontroll – med undantag av ”Die
Gleichheit”.
Clara Zetkin använde tidningen för att propagera mot den ökade
militariseringen och nationalismen. När första världskriget
bröt ut 1914 bekämpade hon SPD-ledningens ”borgfredspolitik”.
I början av 1916 gick SPD-vänstern samman och bildade ”Spartakusförbundet”.
Clara Zetkin var med i detta förbund. Några år senare
(december 1918-januari 1919) deltog Clara Zetkin i bildandet av det tyska
kommunistpartiet (KPD). Morden på Luxemburg och Liebknecht strax
efter KPD:s grundningskonferens blev dock ett hård slag för
partiet och Clara Zetkin personligen. Clara Zetkin var aktiv i KPD och
den kommunistiska internationalen fram till sin död den 20 augusti
1933.
Katja Raetz
Tillbaka till sidans topp
|