|
Trots fortsatta miljardvinster och enorma utdelningar till aktieägarna
fortsätter svenska storföretag som Electrolux, Scania och Ericsson
att lägga ned och säga upp anställda.
Den 24 april beslutade Electrolux att fortsätta sin stora utflyttningsplan
till östeuropas låglöneländer genom att lägga
ner tillverkningen i Torsvik.
–
Ett piss i Mississippi, säger IF Metalls klubbordförande Bo
Rothzén om att företaget inte är berett att ge arbetarna
mer än man betalat in till den så kallade omställningsförsäkringen,
runt 100 000 kronor.
Skymf mot arbetarna
Det är en skymf mot Electrolux svenska arbetare, som vet att deras
tyska kollegor i Nürnberg efter sju veckors strejk tvingade företaget
att betala ut 1,8 månadslöner per anställningsår,
maximalt 1,9 miljoner kronor – i snitt 550 000 kronor. Under
ett års tid ska också ett specialbildat företag hjälpa
de anställda att hitta nya jobb. Men det var efter en tuff strejk,
där utgångskravet gällde nej till nedläggningen.
Från Scaniafabriken i Falun som trots god lönsamhet ska läggas
ned 2008 rapporterar Offensiv denna vecka om ett jäsande missnöje.
Efter fem veckors jobb enligt regelboken i Falun släpar nu hela
Scaniakoncernen med 800 lastbilar.
”För djävligt”
–
Det är för djävligt! Det är kapitalisterna i Scanias
ledning som skjuter fabriken i sank. Jag har jobbat här i 21 år,
men det skiter de fullständigt i, säger en upprörd arbetare
till Offensiv.
Och samtidigt som Scania värvat arbetsvilliga till ett nattskift
börjar arbetarnas tysta vägran att ”ge 120 procent” att
bita. Men nu stiger också ropen på att svensk fackföreningsrörelse
någon gång ska säga ifrån.
Läs mer:
• Scaniaarbetare vill se tuffare tag från
facket
• – Jag skiter i företaget, jag går hit och gör
det jag måste – inte ett knop extra
• ”Vi ska kämpa med alla medel” |
