Stoppa Israels terrorkrig

Israels krig mot Libanon har när Offensiv går i tryck (8 augusti) pågått i 28 dagar. Över 1 000 människor har dödats i Libanon, 75 saknas (antagligen döda) och fler än 3 500 har sårats. De flesta som dödats och sårats har varit civila. Nära hälften av de döda har varit barn. Nästan 1 miljon, en fjärdedel, av landets invånare har tvingats på flykt från sina hem. Libanon har bombats sönder.
Det är fram till nu resultatet av det terrorkrig som Israel, uppbackad av Bushadministrationen, bedrivit.

Även de hundratals raketer som Hizbollah dagligen avfyrar mot Israel har främst dödat civila. Israeliska judar och palestinier som enbart befunnit sig på fel plats vid fel tillfälle.
Ju längre kriget pågår desto större är risken för att kriget sprids.
Samtidigt med de ständiga bombangreppen, 80 flygräder bara i måndags kväll, och striderna på marken försöker västmakterna nå en överenskommelse som ska öppna vägen till ett eldupphör. Men oavsett om FN:s säkerhetsråd lyckas ena sig kring en resolution eller inte är freden långt borta.

Bakslag för krigshökarna
Israels regering uppvisar åtminstone utåt ännu ingen vilja att trappa ned sina krigsinsatser, utan planerar istället en upptrappning av kriget på onsdag (9 augusti). Men även Israels krigshökar har börjat tvivla på att man militärt kan nå mycket längre, det är delvis för att om möjligt rädda ansiktet på de israeliska generalerna och politikerna som USA nu säger sig vilja ha en uppgörelse.
Den israeliska krigsföringen idag syftar uppenbarligen till att ödelägga södra Libanon och shiamuslim-ska områden i Beirut innan mn eventuellt drar sig tillbaka. ”Israelisk artillerield håller på att fullständigt skjuta sönder flera byar i södra Libanon och jämna dem med marken. Omkring 10 000 israeliska soldater är inblandade i markstrider på flera olika håll” (radions Ekot 8 augusti).
Israel har trots ständiga upptrappningar inte lyckats slå ut ”Hizbollahs infrastruktur” och man är än längre från att militärt besegra Hizbollah.
Vid en ny upptrappning hotar nya blodbad likt det i Qana, som sannolikt möts av raketangrepp mot städer i Israel.
Hizbollahs motstånd och stöd har tagit både de styrande i Israel och i Washington med överrakning. I krigets spår har följt ett förstärkt hat mot USA-imperialismen och Israels regim.

Skuggan av 1982
Även politikerna och generalerna i Israel har börjat frukta de politiska följderna av ett långvarigt krig och en återupprepning av vad som hände efter invasionen 1982. Israels invasion av Libanon sades vara en kortsiktig militär aktion (”Operation fred för Galiléen”), men den israeliska armén blev kvar som ockupationsmakt i 18 år och förlorade 2 000 soldater innan man tvingades dra sig tillbaka år 2000.
Det var under Israels ockupation av Libanon som Hizbollah växte sig starkt och blev en maktfaktor.
Kriget mot Libanon har skapat ny instabilitet i Mellanöstern och en förstärkt våg av antiimperialism. Inte minst i Irak som skakats av såväl nya våldsdåd som massdemonstrationer mot Israels krig och USA:s ockupation av Irak.

Högre oljepriser
Kriget har också lett till högre oljepriser, vilket allvarligt äventyrar den fortsatta ekonomiska uppgången i USA under ett valår och världskonjunkturen.
Dessutom har kriget skapat ny splittring inom det imperialistiska lägret. Det är i ljuset av krigets följder och risker, som t ex att också Syrien dras in i kriget och att krisen fördjupas mellan Iran och Väst, samt på grund av pressen från en växande opinion, som västmakterna försöker enas i sina strävanden att nå ett eldupphör och upprätta en internationell styrka som ska placeras i södra Libanon. Denna styrka ska också, om den överhuvudtaget kan bildas, i sin tur försöka avsluta vad den israeliska armén inte kunnat göra – att avväpna Hizbollah.
FN-styrkan blir då en ockupationsmakt som riskerar att fördjupa de religiöst sekteristiska motsättningarna i Libanon.
Detta är ingen fred på arbetarnas och de fattigas villkor, utan bara ett avbrott i striderna som kommer att följas av nya krig så länge kapitalismen består och imperialismen behåller sitt grepp över Mellanöstern.

Väg till fred?
Rättvisepartiet Socialisterna och CWI kräver att de israeliska trupperna omedelbart dras bort från Libanon och de ockuperade områdena (Västbanken och Gaza). Inga utländska trupper till Libanon.
En verklig fred kräver att de förtryckta förenas i självständiga organisationer och driver en kamp för en frivillig demokratisk och socialistisk federation i Mellanöstern.

Per Olsson

För fred och socialism i Mellanöstern
RS/Offensiv står för:
• Stoppa kriget mot Libanon. Israel måste omedelbart dra bort sina trupper.
• Inga svenska vapen till Israel. Inga svenska trupper till Libanon.
• För alla hotande folk och samhällens rätt att organisera självförsvar. Självförsvarskommittéer under demokratisk kontroll.
• Stöd bygget av en icke-sekteristisk rörelse i Libanon som enar de förtryckta i en kamp för nationellt oberoende och socialism.
• Stöd krigsmotståndet i Israel
• Stoppa imperialismens kamp om inflytande och olja i Mellanöstern. USA ut ur Irak.
• Stoppa belägringen av Gaza. Omedelbart tillbakadragande av den israeliska armén från palestinska samhällen. Stopp för alla militära operationer av den israeliska armén på den palestinska administrationens områden.
• Bryt imperialismens och Israels ekonomiska blockad mot de palestinska områdena.
• Riv Israels apartheidmur.
• För ett socialistiskt Palestina jämsides med ett socialistiskt Israel och Libanon, som delar av en frivillig socialistisk federation i Mellanöstern.
• Störta de korrupta och reaktionära regimer som styr i Mellanöstern. Förstatliga oljan, industrin och andra tillgångar under arbetarnas demokratiska kontroll och styre.

Tillbaka till sidans topp