Ökad ojämlikhet för arbetarkvinnor

2014-09-17 14:18:39

foto: Britt-knee /Flickr CC
Arbetarkvinnor drabbas hårt av högerpolitken. Trötthet och ont i kroppen samt uteblivna raster är vanligt, enligt LO:s senaste rapport.

LO:s nya rapport visar på en ökande ojämlikhet och ojämställdhet i arbetslivet. Främst är det kvinnor inom arbetaryrken som har upplevt en dramatiskt försämrad arbetsmiljö, med försämrad hälsa som följd.

Arbetsmiljön för arbetarkvinnor är intimt förknippad med resursbristen inom välfärden. Det var under 1990-talets rekordnedskärningar i välfärden som arbetsmiljön försämrades allra mest för att återhämta sig något under 2000-talet. Men nu visar LO:s rapport Arbetsmiljö 2014: klass & kön att arbetslivet har blivit allt hårdare, främst för kvinnor inom arbetaryrken. Allt fler kvinnliga arbetare kan inte ta pauser i arbetet. Andelen har ökat med 4 procent, till 74 procent mellan 2011 och 2013.

De obekväma och otrygga kvälls- och nattpassen har ökat i omfattning. Även delade arbetspass har blivit allt vanligare.
En ökande andel arbetande kvinnor har otillräckligt inflytande över sin egen arbetssituation och saknar därmed möjligheten att varva mer och mindre intensiva uppgifter för att orka med arbetet i längden. 68 procent av arbetarkvinnorna är uttröttade varje vecka.
Konsekvenserna är försämrad hälsa och ökande sjuktal främst bland kvinnor samt fler arbetsplatsolyckor. 45 procent av de kvinnliga arbetarna har ont i axlar och armar och 40 procent har ont i ryggen varje vecka.

Orsakerna bakom arbetarkvinnornas försämrade arbetsmiljö och minskade inflytande är otillräcklig bemanning samt mer hierarkiska beslutsordningar. Även regeringens drakoniska nedskärningar på arbetsmiljöområdet och den försvagade företagshälsovården inom de sektorer där behoven är som störst är viktiga orsaker.
– Jag tror inte att den här rapporten är särskilt förvånande för någon. Arbetsbelastningen i de kvinnodominerade yrkena har ökat och förhållandena förändrats. Inom förskolan blir barngrupperna större och större och inom vården är det samma sak, färre ska göra mer. Förutom själva belastningen har fokus allt mer flyttats från kvalitet till budget och vinst. I många privata företag saknas skyddsombud, skyddskommitté och systematiskt arbetsmiljöarbete trots arbetsmiljöverkets föreskrifter. Arbetsmiljön är något som oftast får stå tillbaka eftersom det innebär kostnader, i de kvinnodominerade branscherna handlar det ju oftast om rätt bemanning, kommenterar vårdbiträdet Sanna Tefke, som även är ersättare för RS i Haninge kommunfullmäktige, LO-rapporten till Offensiv.

Rättvisepartiet Socialisterna (RS) stämmer in i LO:s krav på mer resurser till Arbetsmiljöverket samt tillägg till Arbetsmiljölagen; beställaransvar, som reglerar anställningsvillkoren för underentreprenörer, och reglering av emotionellt påfrestande arbetsuppgifter. Även kravet på höjda löner inom lågavlönade kvinnodominerade sektorer är avgörande för att rationalisera bort de skadliga arbetsuppgifterna.
Men RS krav går längre och kräver en förändring av de ekonomiska strukturerna som är grunden till det ohälsosamma arbetslivet. Kapitalismens rovdrift offrar arbetares hälsa och miljön till förmån för den kortsiktiga vinstjakten. Ett återtagande av privatiserade verksamheter är en förutsättning för att utveckla personalinflytandet och demokratin på arbetsplatserna. Det är de anställda som är de verkliga experterna. Därmed måste en verklig feministisk kamp vara antikapitalistisk.
Detta måste kompletteras av kraftigt ökade offentliga resurser till välfärden, för höjda löner och fler anställda på arbetsplatserna. Låt bankerna, spekulanterna, storföretagen och mångmiljonärerna betala! ■