”Olmert mördare – Persson hycklare”

2006-08-09 15:45:37




Protesterna mot Israels krig fortsätter och växer i styrka. Under helgen demonstrerade bland annat 100 000 i Bagdad och 100 000 i London. I Uppsala samlades 700, i Malmö 600 och i Stockholm 2 000.
I måndags demonstrerade dessutom minst 1 500 mot kriget i Göteborg.

Samtidigt som Göran Persson utnyttjar krigsoffrens lidande i partiegoistiska intressen och bredde på om en international givarkonferens för Libanon under valupptakten i Björkvik skrek demonstranterna ”Olmert mördare, Persson hycklare” påväg från Medborgarplatsen till Mynttorget.
Yvonne Ruwaida från miljöpartiet talade och svarade angående Perssons givarkonferens att man borde kräva att Israel ska betala uppbyggnaden. Dror Feiler (Judar för israelisk-palestinsk fred, JIPF) och Maj Greitz (International Solidarity Movement, ISM) och andra talare riktade störst krut mot regeringens passivitet.
”Den svenska regeringen måste börja agera. Det räcker inte med fördömande ord. Vi vill se handling!” stod det i flygbladet för de uppemot trettio arrangörsorganisationerna, med krav på att Sverige stoppar allt samarbete med den israeliska armén, kallar hem sin militärattaché och avbryter importen av vapen och ammunition till Israel, att EU säger upp frihandelsavtalet med Israel och att Sverige erkänner den palestinska folkvalda regeringen.
Kraven på den svenska regeringen avslöjar de ekonomiska och politiska banden till Israel. Men samtidigt visar detta att det inte kommer att vara den svenska regeringen som stoppar Israels terrorkrig eller ens pressar Israel. Den som upprörs över krigets massaker måste själv engagera sig så att massprotesterna underifrån växer till en egen, tredje kraft.

Skräcknätter i Beirut

På demonstrationen fanns Sána Oweini. Hon var aktiv i Elever mot Krig och Elevkampanjen för tre år sedan då USA invaderade Irak. Denna gång fick Sána själv fly från bomberna i Dahie i Beirut. Hon berättar vad hon varit med om:
– När jag vaknade på morgonen hörde jag hur det smällde. Pappa berättade att Hizbollah har kidnappat två israeler och att folk firar med fyrverkerier. Bomberna kom ett dygn senare. Alla visste att det skulle komma bomber som svar men alla trodde att det bara skulle vara en eller två dagar.
– Först bombade de flygplatsen, sedan broarna, som de tar på dagarna. På nätterna är det stora bombningar. Det känns så konstigt att på TV se boningshus som låg bara några minuter bort och där man känner folk som bor, helt sönderrasade.
– På nätterna är det en verklig skräckkänsla när man måste sova med kläderna på och ser hur paniken sprider sig och hur ingen vet vad man ska göra. Hela husen vibrerar och fönstren går sönder. Vänner kom till oss och var skräckslagna. Av oss var mamma mest rädd, hon är uppvuxen i krigets Libanon.

”Alla sitter hemma”

– På dagen är allt stängt, inga bilar, allt är dött. Alla sitter hemma och lyssnar på nyheterna. Man tappar matlusten. På TV rullar en text som berättar vad som händer just nu.
– Folk frågar mig hur jag kommer över bombljuden. Jag tyckte inte att bombljuden var de värsta utan det är flygplansljuden. När man hör bomberna vet man att de har fallit och att man lever, men när man hör flygplanen vet man inte vad som ska hända.
– Natten efter att vi fått reda på att EU har skickat en begäran att evakuera alla EU-medborgare per båt, sköt Israel missiler mot alla båthamnar i hela Libanon. Det var en tydlig signal.
Sana och hennes familj lyckades fly till en drusisk by i bergen ovanför Beirut som inte bombades. Därifrån tog de sig sedan till svenska konsulatet och lyckades evakueras. Nu är hon orolig för alla kusiner som är kvar i Libanon.

Nytt Elever mot Krig?

2003 strejkade och demonstrerade 25 000 elever mot kriget. Behövs det ett ”Elever mot Krig” igen?
– Det bästa med den rörelsen var att unga människor fick engagera sig, skönt att se ett hopp bland unga och att även svenskar var med. Det vore bra om ungdomar kunde göra sig hörda även denna gång. Eleverna kan visa andra hur de kan protestera, och få med sig andra.

Elin Gauffin