Om inte nu, Persson – när?

2006-08-22 23:35:23




Det finns en tydlig motsägelse i statsminister Göran Perssons ständiga uttalanden om att det går ”bra för Sverige”, samtidigt som socialdemokratin går till val på att lova så lite som möjligt. ”Vi är försiktiga med nya utgifter i ett läge när ekonomin går på högvarv. Jag ska ärligen säga att utrymmet för nya reformer är utomordentligt begränsat 2007”, sa Persson då socialdemokraterna presenterade sitt valmanifest 18 augusti. Men om inte nu, när ekonomin ”går på högvarv”, när?
Persson kunde egentligen inte säga något om när och i vilken takt valmanifestet skulle genomföras. Utan varje förslag är underkastade det statsfinansiella läget och ekonomins utveckling.
Socialdemokraternas valmanifest innehåller i korthet löften om att:
– Taket i a-kassan ska höjas från 730 kronor per dag till cirka 930 kronor.
– Lagstadgad rätt till heltid för deltidsanställda, från och med 1 juli 2007.
– Dagisavgiften för tredje barnet ska avskaffas och maxtaxan sänks från 840 till 500 kronor för första barnet.
– Billigare tandvårdsreform. Bland annat ska tandvården vara gratis upp till 24 års ålder. En undersökning ska kosta max 200 kronor.
– Bygga 100 000 fler bostäder för äldre, såväl seniorbostäder som särskilda boenden. De sämst ställda pensionärerna ska få höjda bostadstillägg.
– 3 000 fler fritidspedagoger och annan personal. Maxtaxan på fritids ska sänkas från 840 till 500 kronor för första barnet.
Först i slutet av nästa mandatperiod kommer förslagen, om socialdemokraterna vinner valet vill säga, att börja bli verklighet enligt Persson.
Bara några dagar efter att valmanifestet presenterats kom nya opinionssiffror som visar att högeralliansen ökat sitt försprång. Visserligen är antalet osäkra väljare rekordstort (20 procent jämfört med 15 procent vid samma tidpunkt vid valet 2002) men trenden verkar ha vänt – högeralliansens partier drar ifrån medan socialdemokraterna står och stampar samtidigt som stödpartierna (mp och v) rasar i opinionen. Vänsterpartiet balanserar på 4 procent-linan.
Skulle vinden vända igen, beror det inte på socialdemokraternas valmanifest, utan på oro över vad som händer om högeralliansens partier vinner.
Flera av s-manifestets förslag är gamla löften som nu återkommer.
Redan vid LO-kon-gressen 2000 sa Göran Persson att en ny tandvårdsförsäkring ”ligger faktiskt om hörnet”. Detsamma säger han sex år senare. Efter att tandvården blivit en verklig klassfråga. Nära en femtedel av LO:s medlemmar tvingas idag avstå från tandvård för att de inte har råd att gå till tandläkaren. Bland arbetslösa och ensamstående är det än fler som inte har råd med tandläkarbesök.
Så Perssons löfte idag handlar om att återgå till tiden innan hålen i tandvårdsförsäkringen blev för stora. Det kan visserligen sägas vara ett steg i rätt riktning, men det är för lite och för sent. Det sistnämnda kan sägas gälla för många av valmanifestets löften. Och eftersom nästan inget av det som nu föreslås ska påbörjas förrän tidigast 2008, ökar sannolikheten för att det inte blir av.
Det är inte bara jobbsatsningar (”oroande tomt på jobb”, enligt Aftonbladet) som lyser med sin frånvaro. Inga konkreta löften ges heller om minskade löneklyftor mellan kvinnor och män, med särskild satsning på de lågavlönade kvinnorna. Det löftet gav socialdemokraterna och stödpartierna 2002. Men löneklyftorna ökade och under kommunalarbetarnas strejk 2003 var socialdemokraterna på arbetsgivarsidan. Inte heller finns några löften om höjda anslag till kommuner och landsting.
Djupet i socialdemokratins förtroendekris märks i att inte ens kraftig högkonjunktur ger Persson draghjälp.
Skulle högeralliansen vinna är det en följd av att en majoritet röstat mot Perssons socialdemokrati, inte för de fyra traditionellt borgerliga partierna.