Irlands arbetare intar gatorna i vrede över den orättvisa vattenavgiften. 100 000 demonstrerade i Dublin den 10 december.
All trafik stod helt stilla i centrala Dublin mitt på dagen onsdagen den 10 december när 100 000 samlades i en ny jättedemonstration mot vattenavgifter.
–Att så många samlades mitt på en arbetsdag är viktigt, något vi inte har sett tidigare. Kollektivtrafiken kom inte igång förrän sent på kvällen. Tågen var fullpackade. Många tog ledigt, här fanns både privat- och offentliganställda, elever, arbetslösa och pensionärer. Det kom bussar från städer runt om i landet. Det säger Laura Fitzgerald från Socialist Party (CWI Irland), som är mycket nöjd när jag talar med henne dagen efter demonstrationen.
– Jag talade med arbetarfamiljer där mödrarna sett till att tonåringarna demonstrerade istället för att gå till skolan. Och jag mötte många arbetare som var arga på fackledningen, som har gett stöd till vattenavgiften.
Det här var den första demonstrationen sedan regeringen annonserade flera stora eftergifter. Vattenavgiften ska halveras jämfört med det första förslaget (som var motsvarande 4 000 kronor per år) och lika för alla oavsett inkomst.
– Försöket att dämpa rörelsen misslyckades. Ilskan mot regeringen är lika stor nu som vid de två tidigare stora demonstrationerna, den 11 oktober och den 1 november. I oktober var etablissemanget chockat över motståndet. Men den här gången försökte media och polis tona ner hur många vi var. En tidning skrev att vi var 5 000 och polisen uppgav 30 000!
Socialist Party driver linjen att vägra betala avgiften. Flera andra partier som säger sig vara emot avgiften förespråkar inte bojkott, utan uppmanar folk att vänta till nästa val. Ledare för partiet Sinn Féin, som är i opposition och har gått framåt starkt i opinionsmätningarna, har till och med sagt att de själva kommer att betala avgiften.
– Paul Murphy, som talade för Socialist Party på demonstrationen, drev hårt att det gäller att vägra betala avgiften, och han fick ett enormt gensvar från demonstranterna. Känslan ökar om att det är möjligt att vinna och att fälla regeringen. Vi fick väldigt bra gehör vid våra bokbord och på tidningsförsäljningen.
En opinionsmätning visade nyligen att 33 procent har bestämt sig för att inte betala, vilket är en mycket hög siffra. Aktivisterna i kampanjen tror att det kan öka efter demonstrationen. De första räkningarna anländer i april.
– Nu siktar vi på en konferens för Vägra Betala-kampanjen i februari, för att samla tusentals nya aktivister i de lokala grupperna, säger Laura Fitzgerald. ■
Den 10 oktober valdes Paul Murphy från Anti Austerity Alliance (anti-åtstramningsalliansen) och Socialist Party i ett fyllnadsval i Dublin Southwest och kunde ta plats i parlamentet.
Paul Murphy valdes med motståndet mot vattenavgifterna som sin profilfråga och besegrade kandidaterna från Sinn Féin, just nu största parti i opinionen, och regeringspartierna. Han har snabbt blivit en av ledarna för kampanjen mot vattenavgifterna, påhoppad i borgerlig media och hyllad av aktivisterna.
På demonstrationen den 10 december höll Paul Murphy ett bejublat tal:
– När vi har besegrat vattenavgifterna kommer vi inte att gå hem. Låt oss inte glömma vad vi har lärt oss – att folket får makt när vi mobiliseras. Låt oss använda denna makt för att ta itu med bostadsbristen, åtstramningspolitiken och de rikas utsugning.
– Låt oss använda de metoder vi har lärt oss för att bygga en ny politisk rörelse i detta land för de 99 procenten, för dem som inte företräds av den isolerade och illvilliga regeringen.
Denna rörelse består av många individer och kampanjgrupper över hela landet. Anti-Åtstramningsalliansen lanserar en uppmaning till människor och grupper att gå samman för att bygga en ny kraft som representerar arbetarklassen.
– Låt oss sitta ner och diskutera demokratiskt byggandet av ett paraply av anti-åtstramnings-, anti-vattenavgifts- och vänsterkandidater i varje valkrets i landet vid nästa parlamentsval. Så stor är den politiska förändring som denna rörelse har uppnått att dussintals seriösa, engagerade aktivister kan bli valda. Tillsammans kan vi förändra politiken i detta land, tillsammans kan vi revolutionera samhället.
– Tillsammans kan vi slutföra det som James Connolly kallade pöbelns uppåtgående marsch mot makten för de 99 procenten och ett slut på makten hos de en procenten. Låt oss gå samman, låt oss diskutera, och låt oss bygga en politisk gren av denna massrörelse. ■
Den irländska regeringen ångrar antagligen bittert sitt skryt om ekonomin, att återhämtningen har börjat. Att de samtidigt ville införa ännu en straffavgift på vanligt folk blev droppen som fick bägaren att rinna över.
Om sex års kris har lett till en förbättring – varför ska levnadsstandarden sänkas ytterligare? Nej, nu fick det vara nog, ansåg både aktivister från tidigare kampanjer och stora grupper som aldrig tidigare har varit aktiva.Lördag den 11 oktober flödade ilskan när 100 000 demonstrerade i Dublin – samma dag kom valresultatet att Paul Murphy tog den parlamentsplats som stod på spel i ett fyllnadsval.
Den 1 november demonstrerade 200 000 i städer runt om i landet. 10 000 deltog i en demonstration på initiativ av Anti Austerity Alliance och Socialist Party i Limerick.
Lokala kommittéer har bildats runt om i landet, till exempel för att hindra att vattenmätare installeras. Enbart i en del av norra Dublin med 45 000 hushåll finns 12 kommittéer och 250 mycket aktiva i kampanjen. Polisen har ingripit allt hårdare mot lokala protester. Omkring 40 personer har arresterats och några har ställts inför domstol, men ingen har dömts till fängelse.
Paul Murphy blev angripen i media och av andra politiker för att organisera en ”gatumobb” efter en protest när vice premiärminister Joan Burton besökte stadsdelen Jobstown. Men när Paul kunde förklara hur det är politikernas svek (Joan Burton gick till val på att inte införa vattenavgifter) som har lett till ilskan slogs attacken tillbaka. Stödet till att inte betala ökade med Socialist Party som katalysator.
Rörelsen mot vattenavgifterna, som ännu inte är en enhetlig rörelse, har stark arbetarklassprägel. Fler kvinnor och unga är aktiva än i tidigare kampanjer.
– Motståndet mot regeringen och hela åtstramningspolitiken är mycket stark. Vi träffar många som vill bli aktiva i Socialist Party och vara med i att bygga en ny politisk kraft, säger Laura Fitzgerald. ■
