Idag (torsdag den 22 mars) skakas Portugal av en ny väldig 24-timmars generalstrejk. Strejken har utlyst av den största fackliga centralorganisationen CGTP och är den andra generalstrejken på fyra månader.
För drygt en månad sedan, den 11 februari, demonstrerade uppemot 300 000 i Portugals huvudstad Lissabon. Det var den största demonstration som hållits i landet sedan revolutionen 1974-75.
Bara några dager efter denna väldiga manifestation beslutade CGTP att utlysa generalstrejk till den 22 mars. Trots att CGPT denna gång är ensam om att mana till generalstrejk ser uppslutningen ut att bli minst lika stor som den 24 november 2011, då även UGT deltog i generalstrejken. ”Idag lamslås Portugals större städer av den generalstrejk som fackföreningar utlyst mot regeringens åtstramningar. Inga sopar hämtas, i hamnarna ligger arbetet nere, tågen står stilla, det är stora störningar i kollektivtrafiken. Lissabons och Portos, Portugals näst största stad, tunnelbana står stilla och ikväll hålls demonstrationer i 38 städer”, rapporterar nyhetsbyrån AFP.
UGT är den mindre av de fackliga centralorganisationerna och med en ledning som står högerregeringen nära och har till skillnad från CGTP ställt sig bakom regeringens många försämringar i arbetsrätt och arbetsvillkor (det blir lättare för arbetsgivarna att avskeda anställda, mindre i avgångsvederlag, färre semesterdagar och mindre ledighet genom att flera arbetsfria helgdagar tas bort osv). Dessa försämringar jämte drakoniska nedskärningar och privatiseringar genomförs på order av trojkan (EU, ECB och IMF) och var ett villkor för det krislån på 700 miljarder kronor (78 miljarder euro) som EU och IMF beviljade Portugal i maj i fjol.
Portugal är ett av Europas fattigaste länder och lönerna är till och med lägre än i Grekland. I Portugal ligger minimilönen på 432 euro i månaden, knappt 4 000 kronor och det finns 1 miljon äldre människor, av totalt 10 miljoner invånare, som inte har mer än 280 euro (drygt 2 600 kronor) i månaden att leva på, enligt theportugalnews.com den 18 februari.
En av fyra av landets tio miljoner invånare lever i fattigdom. Det senaste årets nedskärningarna har haft en förödande effekt: arbetslösheten är den högsta på 30 år (officiellt nära 15 procent), ungdomsarbetslösheten har stigit till 30 procent och nästan hälften av alla mellan 18 och 30 år säger att de funderar på att flytta utomlands i hopp om att få jobb och inkomst.
Redan har 100 000-tals portugiser lämnat landet. I början av året uppmanade landets premiärminister lärarna att söka jobb i andra länder där man talar portugisiska – de forna kolonierna Moçambique, Angola och Brasilien vars ekonomier, som i motsats till Portugals, växer snabbt.
Arbetslösheten och nyfattigdomen har inneburit att till skillnad från tidigare flyttar människor ut från Portugal och till de gamla kolonierna. Tidigare var det helt omvänt.
”Portugals ’brain drain’ till den forna kolonin Moçambique lockar många europeiska arbetare som flyttar bort från eurokrisen”, skrev Financial Times den 19 mars. Det bor nu 20 000 portugiser i Maputo, Moçambiques huvudstad.
Tidigare var det främst fattiga länder som drabbades av ”brain drain”, vilket kan översättas som kompetensflykt, d v s att unga välutbildade flyttar utomlands efter avslutade studier. Nu drabbas även flera europeiska länder av samma förödande fenomen. Och Portugal är inte ensam, även Irland, Grekland och de baltiska staterna brottas med samma problem.
Antalet portugiser som sökt arbetstillstånd i Brasilien har ökade från 52 000 i början av 2012 till nära 390 000 i mitten av 2011. På bara några år har antalet portugiser i Angola fyrdubblats. Det lär nu bo fyra gånger fler portugiser i Angola än angoleser i Portugal.
Nedskärningar och skattehöjningar medför att levnadsstandarden sjunker med ytterligare 6 procent i år. För pensionärerna handlar det bokstavligen om en kamp för att överleva.
Minskade pensioner, nedskärningar i vård och omsorg samt kraftigt höjda vårdavgifter medförde att ovanligt många äldre dog i förtid, 1 600 fler denna vinter än tidigare.
Huvudorsaken, enligt flera läkare som larmat om detta, var att de äldre inte längre hade råd med vård och uppvärmning och av sina lägenheter (p g a kraftiga prisstegringar på gas och el). Det gjorde att de inte klarade vinterns umbäranden.
Regeringen skyller på influensan, men det var färre som insjuknade i influensa och fler som vaccinerade mot influensa den gångna vintern jämfört med tidigare.
Trojkan har krävt att Portugal skär bort minst fem procent från sjuk- och hälsovårdsbudgeten i år. Tidigare var, som en direkt följd av den portugisiska revolutionen, gratis men nu kostar läkarbesöken 70 kronor och nästan 200 kronor om man måste till akuten.
I ett bedrägligt försök att måla upp en bild av att Portugal är på rätt väg och hänvisar trojkan till att landets budgetunderskott minskade till motsvarande 5,9 procent av BNP ifjol och påstår samtidigt att statsskulden kommer att hamna betydligt under 120 procent av BNP 2013, då Portugal på nytt ska tvingas låna upp på egen hand.
Men dessa siffror är en politiskt motiverad synvilla. Budgetunderskottet minskade i år genom att regeringen lade beslag på de bankanställdas pensionsfonder, vilket gav ett extra tillskott till statskassan på 5,6 miljarder euro (52 miljarder kronor). Året innan (2010) hade man lagt beslag på de pensionsfonder som tillhörde det statliga telebolaget och dess anställda. Utan denna stöld av pensionspengar skulle budgetunderskottet knappats ha minskat 2010 och 2011.
Till följd sjunkande export, fallande konsumtion, högre arbetslöshet och minskade statsinkomster krymper Portugals ekonomi med minst 3,3 procent i år, men analysföretaget Capital Economics förutser att BNP minskar med 4 procent i år och 8 procent nästa år. Trenden vad gäller statsskulden är mot 122 procent av BNP i slutet av året. Vidare är Portugals totala skuldbörda, offentlig skuld och den privata sektorns skuldberg, större än Greklands.
”Till följd av svag ekonomisk utveckling, som minskar skatteintäkterna och ökar de sociala utgifterna, har Portugal halkat efter i budgetkonsolideringen. Läget har rentav försämrats under januari-februari i år jämfört med de två första månaderna 2011” (Dagens Industri den 21 mars).
Den parasitära finansmarknaden har redan räknat ut Portugal och förutser nya krislån och/eller en statsbankrutt, vilket återspeglas i att räntorna på landets statspapper skenar.
Världens största obligationsfond, amerikanska Pimco, har officiellt förklarat att man håller sig borta från portugisiska statspapper. Mohamed El-Erian, Pimcos vice vd, sa nyligen att Portugal kommer att bli nästa land att följa i Greklands fotspår. Samtidigt som Portugal står vid ruinens rand accelererar krisutvecklingen i Spanien, som tar emot det mesta av den portugisiska exporten.
Efter generalstrejken måste facket vara beredda att trappa upp med nya och längre generalstrejker, med början i en 48-timmars generalstrejk.
”Vägra betala skulden, stoppa nedskärningarna och privatiseringarna för offentliga jobbsatsningar!”, bakom detta krav bör facken och landets vänsterpartier förenas.
Veckan efter generalstrejken i Portugal går de spanska facken ut i generalstrejk. Det är hög tid att de europeiska fackföreningarna samlas i en gemensam alleuropeisk generalstrejk mot kapitalism och högerpolitik.
Per Olsson
