Stora strejker och massprotester äger rum i Portugal mot Jose Socrates Partido Socialista-regerings (PS – ”Socialistpartiet”) arbetarfientliga politik.Då Socrates tog över makten 2005 förklarade han att han såg uppgiften att ”återuppliva” ekonomin som den mest prioriterade. Portugals ekonomi har länge legat på en bottenplats i den europeiska ligan och dras med en av kontinentens största budgetunderskott.
Socrates politik går ut på att åstadkomma större vinster för storfinansen genom att attackera de efter hårda strider vunna rättigheterna och villkoren för arbetande människor. Stora nedskärningar har gjorts av de offentliga utgifterna, pensionerna har kommit att bli attackerade och ett enormt angrepp har genomförts på de offentliganställdas löner, villkor och jobb.
Francisco Raposo, från Alternativa Socialista (CWI i Portugal), som också är en facklig aktivist i Lissabons kommunfullmäktige, berättar för Offensiv:
– Situationen håller på att bli explosiv. Denna vecka kommer de offentliganställda att genomföra protester och massaktioner.
– Hela den offentliga sektorn berörs av nedskärningarna. Hälso- och sjukvårdsministern blev nyligen tvungen att tona ner sin retorik efter protester mot nedskärningar inom hälso- och sjukvårdssektorn.
– Den ekonomiska situationen blir mer och mer desperat för arbetande människor. Arbetslösheten ligger officiellt på 9 procent, men den verkliga siffran är omkring 12 procent. Inflationen skjuter i höjden; den har gått upp 5 procent under de senaste månaderna. Den inhemska ekonomin har varit stagnerande under lång tid, men regeringen har kunnat peka på en viss exporttillväxt. Men nu faller också denna.
– Stora proteströrelser äger rum på skolorna. Lärarna befinner sig under attack från regeringen och ständigt nya lärardemonstrationer äger rum i hela landet.
– Den 8 mars genomförde 100 000 lärare sin kanske största demonstration någonsin. Det innebar att omkring två av tre lärare deltog i demonstrationen (antalet lärare på riksplanet är 150 000). Detta berörde alla lärarfack och var troligen den största protesten från denna löntagargrupps sida sedan den portugisiska revolutionen 1974/75.
– Stämningen bland de offentliganställda är så ilsken och stridbar att till och med Menezes, ledaren för det stora kapitalistiska oppositionspartiet (PSD), uppmanade partimedlemmarna att stödja lärardemonstrationen och aktionsveckan inom offentliga sektorn.
– Tisdagen den 12 mars kommer de kommunalanställda att hålla en nationell demonstration och strejk och på fredagen den 14 mars kommer statstjänstemännen att genomföra en generalstrejk och en nationell demonstration.
Ny generalstrejk?
– Under de kommande månaderna och året kommer dock alla arbetare och hela den fackliga rörelsen att tvingas kämpa mot regeringsförslaget om att ”se över” Códiga do Trabalho (arbetsmarknadslagstiftningen). En ny generalstrejk är inte utesluten.– Det oppositionella kommunistpartiet (PCP) genomförde en stor demonstration för två veckor sedan i Lissabon. Den drog till sig 50 000 deltagare – den största demonstration som partiet har genomfört sedan revolutionen 1974 som störtade den forna högerdiktaturen. Demonstrationen genomfördes skenbarligen emot regeringsförslaget om restriktivare lagstiftning gällande politiska partiers rättigheter, något som alla vänsteroppositionella partier gick emot. Regeringen backade på den frågan, men PCP-protesten genomfördes i alla fall. Det blev i själva verket fråga om en protest mot hälso- och sjukvårdsnedskärningarna och attacker mot den privata sektorn. Det var en väldigt stridbar, och för den delen också väldigt politisk, massdemonstration.
– Den ekonomiska politiska och arbetsmarknadssituationen är explosiv.
– Det känns som att vi står på randen till ett nytt 1968, då studenter gick ut på gatorna i Frankrike, följda av 10 miljoner arbetare ute i generalstrejk och av klassradikalisering över hela Europa. Situationen är naturligtvis inte exakt likadan som då. Dagens stämningar i Portugal radikaliseras dock hela tiden. Om regeringen inte ger med sig ifråga om arbetarnas nyckelkrav, så är det fullt möjligt att facken inte kommer att ha något annat val än att utlysa generalstrejk i maj, givet stämningarna bland gräsrötterna.
– Med dessa framtidsutsikter ämnar Alternativa Socialista (CWI i Portugal) att tillsammans med andra stridbara fackliga aktivister och socialister genomföra offentliga möten om händelserna i Frankrike -68 under de kommande månaderna. Vi kan lära oss massor av den händelsen, tillsammans med lärdomarna av den portugisiska revolutionen 1974, inför den kommande klasskampen, avslutar Francisco Raposo.
Niall Mulholland
