Pensionsreformen är nu antagen i parlamentet, men kampen är inte över. Offensiv har intervjuat Lise Deluca från Gauche Révolutionnaire, RS systerorganisation i Frankrike.
Vilka strukturer utvecklades under kampen?
– Det var väldigt olika för olika städer. Fackföreningsledningarna utlyste protestdagarna, inte för att stoppa attackerna utan för att lätta på trycket underifrån. Men underifrån fanns det en annan beslutsamhet. På fackklubbsnivå var man väldigt medvetna om att situationen krävde en generalstrejk. I hundra städer var det pågående strejker hela perioden mellan den 12 oktober och den 23 oktober, till exempel bland järnvägsarbeta- re, postarbetare och på sjukhusen.
– De strejkande hade ett behov av att samordna sig. I dessa hundra städer bildades ”general assambles” – organ för öppna stormöten. Dessa såg olika ut. I Rouen var de baserade på representantskap för olika fack och yrken/grupper. I Le Havre var strukturerna mest utvecklade – där samlades alla aktiva arbetare på möten med 200 till 400 deltagare. En strejkbulletin kom ut varje dag.
– Det var bara en del av arbetarna i varje sektor som strejkade. Bara raffinaderierna stod helt stilla. Vad som varit signifikant under hösten är att arbetarna inom den privata sektorn kommit ut i kamp. Tidigare har det alltid varit de offentliganställda som hörts mest. Bilarbetarna på Goodyear har varit en spjutspets för kampen ett tag. De accepterade aldrig krisavtal. Arbetarna på Goodyear i Amien blockerade de tre entréerna till ett industriområde där 35 000 arbetare jobbar.
Vilken roll spelade ungdomen?
– Det har varit gymnasieeleverna som kämpat, speciellt från yrkesskolor. Studenterna däremot tänker mer konservativt. Från den 2 oktober började elever komma till demonstrationerna men efter att utbildnings- ministern sagt att elever fattar inte vad det här handlar om var uppslutningen av unga massiv.
– Medvetenheten stegrades hela tiden. Mellan den 12 och 19 oktober kunde man lätt ha diskussioner med folk på gatorna att felet inte bara ligger i lagen, utan i hela regeringen och kapitalismen.
Vad kommer att hända framöver?
– Även om lagen är antagen ses det inte som ett nederlag, eftersom det inte var det som kampen handlade om. Det var inte huvudskälet till att folk var ute på gatorna. Det hade i det här läget varit omöjligt för Sarkozy att backa i fråga om pensionerna, med tanke på trycket från alla andra europeiska regeringar och storföretagen. Den här första omgången kamp handlade om att visa att ”Vi accepterar inte det här” och det råder ingen nederlagsstämning.
– Nu kommer Sarkozy att attackera sjukförsäkringen och hälsovårdssystemet. Regeringen kommer att av- skaffa förmögenhetsskatten samtidigt som de fattigaste får betala mer, men högern är splittrad i hur den ska gå till väga på grund av rädsla för de sociala rörelserna. Vi tror att mer kamp kommer att komma och gå framöver, men det är svårt att säga i vilken form.
Har regeringen lyckats med att spela ut det rasistiska kortet?
– Nej. Massutvisningarna av romer och innan dess burkaförbudet och lanseringen av en kampanj för ”fransk identitet” var ett försök från Sarkozy att avleda missnöjet med makten. Masskampen har sköljt undan effekterna av dessa splittringsförsök, även om det var få invandrare som deltog i demonstrationerna. Överhuvudtaget var det få arbetare med osäkra jobb som vågade delta.
– Ändå kan rasistpartiet Front National få ett visst uppsving framöver, då de kan fylla det politiska vakuum som finns. Vänsterpartier som NPA har inte lyckats ge rörelsen en politisk röst. Front National populariserar sin retorik med propaganda mot bankerna o s v.
– Gauche Révolutionnaire kom-mer nu att starta en ungdomskampanj mot rasism och högerpolitik.
Elin Gauffin