Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar fortast av skälen till sjukskrivning, och värst är det för kvinnor. Mellan åren 2010 och 2014 mer än fördubblades antalet kvinnor som sjukskrivits på grund av psykiska orsaker.
Sedan år 2010 har antalet arbetsrelaterade sjukdomar som beror på stress, utmattning, depression, sömnbesvär och högt blodtryck ökat med drygt 70 procent, enligt Arbetsmiljöverket. I höstas tog Arbetsmiljöverket beslut om en ny föreskrift om social och organisatorisk arbetsmiljö som tar upp frågor som ohälsosam stress och arbetsbelastning.
Reglerna kring dessa frågor har inte uppdaterats sedan 1990-talet, och de senaste åren har allt fler, framförallt kvinnor, blivit sjuka på grund av arbetsrelaterad stress. De nya reglerna kommer att börja gälla från den 31 mars i år.
Kvinnor har 83 procent fler sjukpenningdagar än män, i snitt 12,33 på ett år jämfört med männens 6,73. År 2010 var siffran 54 procent högre för kvinnor än män, vilket visar på en stor ökning av kvinnors sjukskrivningar i förhållande till mäns. År 1980 fanns det ingen skillnad mellan mäns och kvinnors sjukfrånvaro från arbetet.
Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att kvinnor sjukskriver sig från arbetet. Enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) är kvinnors större ansvar för barn och hushåll en bidragande orsak till utbrändhet och psykisk ohälsa, då det innebär ett större ansvar och fler arbetsuppgifter såväl på jobbet som i hemmet.
De kvinnor som arbetar deltid för att hinna med hemlivet klarar sig bättre från den psykiska ohälsan, men drabbas bland annat av en försämrad pension senare i livet.
En annan orsak till kvinnors stora andel av den psykiska ohälsan är att de yrken där anställda har nära kontakt med människor, exempelvis inom vården, också är kvinnodominerade. Inom dessa yrken är utbrändhet en större risk.
Det finns en stor press på kvinnor att prestera, både för att få den respekt på arbetsplatsen som ofta kommer mer självklart för män, men också på att vara den perfekta föräldern och arbetaren samtidigt. Framförallt ensamstående föräldrar och lågavlönade har en ständig press på sig bara för att få ekonomin att gå ihop, vilket sätter en stor press, särskilt på kvinnor som i regel tjänar mindre än män.
Kvinnors kamp för jämställdhet som inte ännu är vunnen innebär ett heltidsarbete med deltidslön och en större obetald arbetsbörda i hemmet, vilket är vad som leder till stressrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa. Detta drabbar kvinnor i en betydligt större utsträckning än män.
Samtidigt tenderar nedskärningar att drabba kvinnor hårdast, och ökningen av sjukskrivningar för kvinnor de senaste åren är direkt relaterat till den nedskärningspolitik som förs i Sverige idag.
För att jämställdhet verkligen ska vinnas och för att förbättra den psykiska hälsan hos kvinnor generellt måste politiken som förs drastiskt förändras, med fler jobb, höjda löner, sänkt arbetstid och minskad arbetsbörda. ■
