För många är en flykt till Europa den enda utvägen från ett liv i terror och krig. Men att komma förbi Fort Europas murar är att riskera livet, och många dör på vägen. SVT:s Uppdrag Granskning den 28 oktober tog upp frågan om hur EU hanterar den nuvarande situationen.
En laglig väg in i Europa som flykting är nästintill omöjligt. Schengensamarbetet, som innebär relativt fri rörlighet inom samarbetsområdet, innebär också stängda murar utåt. Det så kallade transportörsavtalet som ingår i Schengensamarbetet innebär att det flyg- eller båtbolag som transporterar en asylsökande in i Europa också tvingas stå för alla omkostnader om asylansökan nekas.
Detta innebär att det i praktiken blir flygbolagens ansvar att avgöra vem som är flykting eller inte, och att bolagen inte tillåter flyktingar utan visum att stiga ombord. Visum ges inte om den som ansöker säger att den vill söka asyl. Då de lagliga vägarna in i Europa är nästan omöjliga att ta tvingas människor hitta andra, farligare sätt att resa in i Europa på.
EU-politiker menar att flyktingkrisen är någonting som hotar EU i grunden och att Schengensamarbetet kan komma att gå under. Diskussionen handlar om hur EU:s yttre gräns ska skyddas, istället för vad som kan göras för att förbättra situationen för de som tvingas på flykt. Ett beslut om en militäroperation vid Libyens kust har fattats av EU-ministrar för att ”förhindra smugglare”.
Flera EU-länder har redan satt upp stängsel vid sina gränser för att förhindra människor att ta sig in i länderna. Vid gränsen mellan Turkiet och Grekland finns stängsel, likaså mellan Turkiet och Bulgarien vilket ska förlängas. Ungern har stängsel mot Kroatien och Österrike planerar nu att bygga ett mot Slovenien, en väg där många nu tar sig igenom via Balkan. Slovenien utesluter inte att bygga ett stängsel mot Kroatien. Tyskland, Österrike och Slovakien har nyligen återinfört gränskontroller trots att länderna tillhör Schengen.
Men alla försök från Europas politiker att stänga ute flyktingar leder bara till att folk på flykt tvingas ta farligare vägar och ofta genom att betala enorma summor till människosmugglare.
Dublinförordningen, som säger att den som söker asyl inom Europa måste göra det i det första landet den kommer till, försvårar också situationen för många att resa vidare inom Europa till ett land där det finns större chans att få sin asylansökan beviljad. Ungern beviljade bara en av tio ansökningar under år 2014, medan exempelvis Sverige beviljade åtta av tio.
Flyktingar som har kommit till Ungern fastnar där då de inte släpps vidare av ungerska myndigheter och polis. Många har sovit i flera veckor på golvet på centralstationen i den ungerska huvudstaden Budapest, visar Uppdrag Granskning. Att passera gränsen illegalt kan ge upp till fem års fängelse.
EU:s politiker firar Schengens 30-årsdag, samtidigt som antalet döda människor som spolas upp på Schengenländernas stränder ökar enormt – människor som har riskerat sina liv för att nå Europa och som har dött på vägen. Det är Schengens murar som har tvingat dem ta den riskfyllda vägen med båt över Medelhavet, och ansvaret för de tusentals dödsfallen ligger i EU:s makthavares händer.
Det snabbt ökande antalet dödsfall är tydligt kopplat till EU:s gemensamma visumregler och transportörsansvaret. EU samarbetar nu även med Turkiet för att försöka förhindra flyktingar från att komma in i EU, där EU har lovat miljardbidrag till Turkiet för att hantera ”flyktingsituationen”.
På frågan om hur situationen kan förbättras ger politikerna som Uppdrag Granskning intervjuar inga svar. Men faktum är att Europas länder har resurser att ge asyl åt alla som behöver det. Pengarna finns – hos storföretag och banker. Det enda som krävs för att lösa situationen är en omfördelning av resurser, samtidigt som EU:s murar måste rivas. ■
