Rätten till heltid har blivit en het fråga efter att
regeringens utredare Gudmund Toijer la fram sitt lagförslag i
november.
– Det är bra att problemen för deltidsarbetande
kommer upp, menar Ingrid Eriksson, fullmäktigeledamot för
Rättvisepartiet Socialisterna i Umeå.
–
Vi har länge kämpat för rätten till heltid. Idag är
det minst 250 000 människor som jobbar deltid, men som skulle vilja
jobba heltid. Av Kommunals medlemmar är färre än hälften
anställda på heltid. Rätten till heltid handlar för
de flesta om möjligheten att leva på sin lön.
Olika företrädare för arbetsgivarna samt borgerliga ledarskribenter
har hårt kritiserat utredningens förslag och menar att det
skulle leda till färre jobb.
Bara uttalanden
I remissvaret från Ams sägs att förslaget skulle kunna
försvåra för ungdomar och arbetslösa att få in
en fot på arbetsmarknaden. Kommunal, Handels och Hotell & Restaurang
kritiserar i sin tur argumentationen från arbetsgivare och Ams,
men kritiserar även utredningens förslag i sig för att
vara alltför uddlöst.
–
Problemet med de olika fackens uttalanden är att det verkar stanna
vid uttalanden, menar Ingrid Eriksson.
–
Det kommer att krävas kamp för att rätten till heltid
ska bli verklighet. Sedan verkar det som om fackledningarna gett upp
kampen om 6-timmars arbetsdag.
Förslaget innebär att vid nyanställning ska regeln vara
heltid, med undantag för företag med färre än tio
anställda. Alla arbetsgivare tillåts ha en sjundedel av personalstyrkan
som deltidsanställda. Undantag kan medges om arbetsgivaren kan bevisa
att de inte har behov av arbetskraft på heltid. För den som
redan är deltidsanställd införs en regel att om man varit
deltidsanställd i tre år under en femårsperiod och vill
gå upp i tid, ska man i princip erbjudas heltid. Även här
finns undantagsmöjligheter. Fack och arbetsgivare kan avtala om
avvikelser från bestämmelserna.
Kritiken från arbetsgivarhåll menar att lagförslaget
skulle bli en ytterligare pålaga och leda till att fler arbetsgivare
inte skulle våga anställa. Dagens Nyheter går så långt
som att påstå att orsaken till massarbetslösheten står
att finna i ”det galna 70-talets” arbetsrättsliga lagar.
Dagens Nyheter påstår också att trygghetslagarna ”tvingar
kvar” människor på jobb där man inte trivs för
att nya jobb inte finns, på grund av alla ”pålagor”.
Till och med ökningen av sjukskrivningarna tillskrivs trygghetslagarna!
Bakvända argument
Ams pekar i sitt remissvar på att av de som fått jobb har
andelen med deltidsanställning ökat. Detta gäller speciellt
ungdomar och kvinnor.
Detta faktum används som ett argument mot en lagstiftning om rätt
till heltid. Ams menar att en lag om rätt till heltid skulle försvåra
för arbetslösa, särskilt unga, att etablera sig på arbetsmarknaden.
–
Det är ju minst sagt konstigt att använda något som är
dåligt som ett argument mot något som pekar mot en förbättring,
menar Ingrid Eriksson.
–
Sedan är det en helt annan sak att lagförslaget inte räcker
och att det inte kommer att förverkligas av s-regeringen.
6-timmars arbetsdag
En lag om rätt till heltid har diskuterats länge. Efter ett
beslut om rätt till heltid på s-kongressen 2001 utmålade
sig LO-ledningen som vinnare.
–
Det finns inget som hindrar s-styrda kommuner att införa rätt
till heltid, menar Ingrid Eriksson.
Men under de fem åren som gått sedan s-kongressens beslut
har istället deltidsanställningarna ökat. En orsak är
omfördelningen av resurser från offentlig sektor till storföretag.
–
Det kommer att kosta att införa rätt till heltid, fortsätter
Eriksson.
–
Samtidigt som arbetsgivarna utmålar en skräckversion av effekterna
med en rätt till heltid, delar de ut 170 miljarder till aktieägarna.
Vinsterna måste dras in till samhället och kontrolleras demokratiskt
så att de exempelvis kan användas till 6-timmars arbetsdag
med full lön.
Frank Pettersson
Andel av de arbetslösa som fått jobb genom deltid-/timanställning 2005:
| Ungdomar – 24 år | 45 % |
| Män | 32 % |
| Kvinnor | 57 % |
| Samtliga | 35 % |
Källa: Ams
