foto: Cramo Group / Flickr CC
Inom de skattefinansierade välfärdsyrkena, exempelvis förskolan, är ofrivillig deltid normen.
Andelen visstidsanställningar bland arbetaryrken i kommunsektorn har ökat från 23 till 30 procent mellan år 2009 till 2014 visar siffror från Kommunal.
Arbetstider, anställningsformer och bemanning går hand i hand. Det handlar om att kunna påverka hur länge vi arbetar, när vi arbetar och under vilka villkor vi arbetar. Trygga anställningar ger bättre kvalitet i välfärden. Utred vilka visstidstjänster som går att omvandla till fasta tjänster. Skapa vikariepooler med fast anställd personal för att täcka korttidsfrånvaro. Så kan också andelen timavlönade, korta anställningar på allmän visstid minska radikalt.
I flera kollektivavtal är det numera reglerat att visstidsanställda efter tre år ska erbjudas en tillsvidareanställning. Det är en förbättring i jämförelse med Lagen om anställningsskydd (LAS).
Heltid som norm lägger grunden till ett jämställt arbetsliv. Med jämställdhet menas att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Så är det inte i dagsläget. Sverige har en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader och kvinnodominerade branscher värderas fortfarande lägre än mansdominerade.
Det märks mycket tydligt i bristen på rätt till heltid inom de skattefinansierade välfärdstjänsterna.
Med deltidsarbete kommer sämre möjligheter att leva på sin lön, lägre sjukpenning, föräldrapenning och pension. Med heltid som norm ökar jämställdheten och arbetsgivarna inom välfärden blir mer attraktiva.
Det är väldigt vanligt att jobba deltid inom vård och omsorg. Fackförbund och medlemmarna bör kämpa för att ändra på detta, för att alla ska kunna jobba heltid. Heltid ska vara det normala inom alla yrken, särskilt yrken som är kvinnodominerade.
Över hälften av alla undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare, lokalvårdare och personliga assistenter jobbar deltid. Det är alltså normalt att ha en deltid inom dessa yrken, vilket gör deltid till normen.
De flesta som jobbar deltid har inte något annat val. Det kan handla om att arbetsgivaren bara erbjuder deltid eller att arbetet helt enkelt är för tufft, där varken kropp eller själ orkar med en heltid. Alla föräldrar har rätt att gå ned i arbetstid när de har små barn, men nio av tio av de som gör det är kvinnor.
Möjligheten att gå ned i arbetstid, till exempel under småbarnsåren, ska finnas kvar. Det man bör göra är att ändra på förutsättningarna för de som vill gå upp i arbetstid och jobba heltid. Arbetsgivarna ska erbjuda tillsvidareanställningar på heltid och arbetsvillkoren måste
vara så bra att de anställda orkar med. Så är det inte idag.
Att tvingas jobba deltid mot sin vilja är frustrerande. Den genomsnittliga inkomsten för en deltidsarbetande inom vård och omsorg ligger på 15 600 kronor i månaden – en lön som gör det svårt att klara sig själv.
Har en deltidsanställd råd att betala hyran? Handla mat, vinterkläder eller gå till tandläkaren? Och vad händer när en oförutsedd utgift dyker upp? En del löser det hela genom att ha flera jobb samtidigt, medan andra blir beroende av en heltidsarbetande partner som kan ta lån eller stå på hyreskontrakt.
Många är dessutom inte medvetna om hur deltidsarbete påverkar deras framtida pension. Sju av tio pensionärer som har varit medlemmar i Kommunal under sitt arbetsliv är beroende av garantipension, så kallad fattigpension. Den som arbetar deltid under ett helt yrkesliv blir alltså fattig som äldre.
Efter flera år av påtryckningar lovade Socialdemokraterna inför valet 2014 att alla skulle ha rätt till heltid i det kollektivavtal som politikerna bestämmer över. Nu är det upp till politikerna i Sveriges kommuner och landsting (SKL) att ta sitt ansvar och hålla vad de har lovat.
Kommunerna behöver förändra sitt arbetssätt och investera i en bättre arbetsmiljö för att omsorgen ska fungera i framtiden. Tillsammans bör fackförbunden gå samman och se till att heltid blir normen. ■
