Regeringen straffades i de brittiska lokalvalen

2012-05-12 01:10:05




Den sittande regeringskoalitionen mellan högerpartiet Tories (Moderaterna) och Liberaldemokraterna (Folkpartiet) led ett förkrossande nederlag i de brittiska lokalvalen.

Tories förlorade totalt 405 kommunala mandat och Liberaldemokraterna 336, medan socialdemokratiska New Labour vann 823 nya mandat. Totalt fick Labour 38 procent av rösterna, mot 31 procent för Tories och 16 för Liberaldemokraterna.
Motståndet mot regeringskoa­litionens åtstramningspolitik och nedskärningsprogram fällde avgörandet.
Även i premiärministern Camerons hemtrakt Chipping Norton reste sig väljarna och röstade bort Tories och i skotska Edinburgh besegrades en av Liberaldemokraternas kandidater av en miljöaktivist utklädd till pingvin.
Även i Wales lyckades Labour rida på missnöjesvågen och de walesiska nationalisterna i Plaid Cymru gick tillbaka trots att man nyligen valt en ny och radikalare ledare.
En liknande tendens märktes också i Skottland, där exempelvis nationalistiska SNP inte lyckades erövra majoritet i i Glasgow City Council (kommunfullmäktige).
I norra England och Skottland, där Tories redan var en utrotningshotad art, blev högern ännu svagare. I Liverpools borgmästarval kom Tories kandidat först på sjunde plats.
Valresultat kan emellertid inte tolkas som ett godkännande av New Labours politik. Det var främst en massiv förkastelsedom över regeringen och dess vilda nedskärningar.

I valkampanjen märktes ingen entusiasm för New Labour och partiledaren Ed Miliband lovade ingenting, vilket innebär att den lättvunna ”populariteten” snabbt kan dunsta bort. Det finns en bitterhet mot alla etablerade ­partier, vilket märktes i det låga valdelta­gandet med bara 31 procent, det lägsta på 12 år. Samtliga etablerade partier fick färre antal röster än tidigare, men minskningen var mindre för New Labour än de två regeringspartierna.
De som tidigare röstat på Tories och Liberaldemokraterna valde i många fall ”soffan”. Att nästan 70 procent inte röstade ­visar att tilltron är liten till att en röst i lokalvalen skapar förändring. Valdeltagandet tenderar att minska när skillnaderna mellan de stora partierna suddas ut.
Detta är en mycket farlig situ­ation för kapitalisterna.
Frön av nya kravaller sås när arbetare, fattiga och arbetslösa i allt högre grad stängs ute från politiken eftersom de saknar ett massparti.
De nya borgmästarna, som ger stor makt till en person, inne­bär ytterligare urholkning av det som finns kvar av kommunal demokrati. I de lokala folkomröstningar som genomfördes, sa nio av tio städer nej till de nya borgmästarna.
I Liverpool vågade inte den styrande Labourmajoriteten genomföra en folkomröstning, istället utlyste man i all hast borgmästarval.
I Liverpools borgmästarval ställde TUSC (Trade Union and Socialist Coalition, som bl a förenar Socialist Party, CWI, och det stridbara järnvägsfacket RMT) upp med Tony Mulhearn.
Tony, som  är medlem i Socialist Party och var den som ledde Liverpools arbetarrörelse under den historiska kampen 1983-87, kom på femte plats i valet med 4 792 röster, nästan 5 procent. Ett mycket bra resultat, med tanke på att media bojkottade hans valkampanj.

Tyvärr lyckades inte Socialist Partys Dave Nellist att bli ­omvald i Coventry. Med knapp marginal, 200 röster, förlorade han sin plats i kommunfullmäktige.
Labours byråkrater i ­Coventry ägnade det mesta, om inte alla sina resurser, på att besegra honom, samtidigt som Tories lämnades i fred.
Valet innebar inget genombrott för TUSC. Men med TUSC finns en grund att bygga vidare på.  De första val arbetarrörelsens pionjärer ställde upp i, var ingen röstmässig framgång, men det avskräckte dem inte  från att bygga vad som till sist blev ett massparti för arbetarklassen – Labour. Ett parti som nu förvandlats till ett borgerligt parti liknande Demokraterna i USA.
Årets valframgång för New Labour har likheter med liberalernas framgång i valet 1906, som kom att markera början till partiets nedgång.
Ingen tid får gå förlorad för att försöka alla möjligheter att bygga ett oberoende massparti för arbetarklassen i Storbritannien. Dessa är de verkliga lärdomarna av 2012 års lokal- och borgmästarval.

Peter Taaffe

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!