foto: Jonas Brännberg
En inhuman flyktingpolitik leder till ett enormt lidande för de mest utsatta.
Drygt ett år efter att regeringens nya brutala asyllagar lanserades blir verkligheten allt svårare för ensamkommande flyktingbarn. Det gäller både de som hotas av utvisning och de som fortfarande väntar på ett beslut.
Många av de ensamkommande flyktingbarnen började sitt liv i Sverige med raketfart och med en enorm motivation. Det är inte ovanligt att barn som kom till Sverige under år 2015 kommer att kunna ha 8-12 betyg från grundskolan redan våren 2017 – och därmed kan börja på gymnasiet.
Men under hösten har allt fler vittnat om en stor oro bland de ensamkommande. Ett fackligt upprop från rörelsen #Vistårinteut skriver till exempel: ”Vi som arbetar som skolkuratorer har på nära håll sett våra ensamkommande ungdomar och hur de tidigare verkligen tog vara på varje leende. De började lita på vuxna och sova om nätterna. Det här har ändrats på ett drastiskt sätt efter sommaren, det var då avslagsbesluten och åldersuppskrivningarna började komma. Det vi ser nu är tomma och jagade blickar. Det sänder smärtvågor genom oss. […] Vi tvingas vara budbärare av en politik som förstör liv.”
Migrationsverket har sedan i somras börjat med godtyckliga åldersuppskrivningar av ensamkommande flyktingbarn efter en teoretisk ”checklista” – de använder alltså inte ens de ytterst osäkra medicinska ”ålderbedömningarna” som planeras att införas. Det handlar om en stor grupp barn vars ålder skrivits upp över 18 år på mycket lösa grunder – i beslut som dessutom inte kan överklagas.
Resultatet är ofta att barn som har placerats i HVB-hem för unga och som börjat i skolan kastas ut och placeras i Migrationsverkets anläggningsboenden utan rätt att gå i skola. Orsaken är till stor del ekonomisk – efter ålderuppskrivning får kommunerna inte längre ersättning för en HVB-plats från Migrationsverket. Barnen förlorar även rätten till en ”god man” som hjälper till med praktiska och ekonomiska frågor. Även de barn som tillåts fortsätta gå i skola vittnar om en tuff och strulig miljö på anlägggningsboendena där det inte går att plugga.
Åldersuppskrivningarna innebär också att Gränspolisen kan utvisa dessa personer till Afghanistan enligt det nya ”återvändande”-avtalet som Sverige har tvingat på Afghanistan (en stor del av de ensamkommande flyktingbarnen kommer från Afghanistan).
För att nå regeringens mål om att kraftigt öka antalet utvisningar har Gränspolisen dessutom börjat begära ut kontaktsuppgifter till flyktingar av Socialtjänsten. Först ut var Malmö stad som lämnade ut uppgifter om ett 30-tal personer varav åtminstone 15 personer i fyra familjer redan har utvisats.
Agerandet har utlöst ett ramaskri av protester eftersom socialtjänsten, som ska vara ett sista skydd för utsatta, nu istället används för utvisningar. Konsekvenserna är redan tydliga – ännu fler familjer vågar inte ta sina barn till skolan, BUP eller annat stöd – av rädsla för att bli utvisade.
– Barnen försvinner då från samhällets radar, samtidigt som de går miste om sin skolgång och ibland också om sjukvård. Det strider mot principen om barns bästa, säger Lars H Gustafsson, barnläkare i Lund, till SVT den 10 december som tillsammans med 174 andra med kunskap om, och lång erfarenhet av, arbete med barn på flykt har skrivit ett protestbrev till regeringen, som genom inrikesminister Anders Ygeman försvarat agerandet.
Efter regeringens chockpropaganda som till stor del paralyserade protesterna växer nu ilskan mot en politik som så tydligt skapar ett stort lidande hos flyktingar och speciellt flyktingbarn. Många kräver ett omedlebart stopp för åldersuppskrivningarna.
Rörelsen #Vistårinteut har över 20 000 följare på sin Facebooksida och ordnade protester på över 50 platser den 24 november. Nya protester planeras den 21 januari. I tisdags hade 33 160 personer skrivit under Sveriges kristna råds Julupprop med krav på barns och ungas rätt till trygghet, framtidstro och familjeåterförening.
För att blidka en del av kritiken och ge Miljöpartiet ett fikonlöv för att dölja sitt svek mot flyktingar har regeringen lagt fram ett lagförslag om att ensamkommande som kom till Sverige före den ny lagen och som inte kan utvisas förrän de fyllt 18 år ska ha rätt att gå klart gymnasiet utan att utvisas, även efter sin 18-årsdag. Lagen gäller dock inte alla, och fortfarande hänger utvisningshotet kvar.
De protester som har börjat behöver förenas och bli ännu större. Det fackliga upprop som
#Vistårinteut har lanserat är ett
bra första steg att även ta kampen ut på arbetaplatserna och till fackföreningarna.
Nästa steg kan vara att diskutera hur vissa arbetsuppgifter kopplade till utvisingar skulle kunna sättas i ”blockad”, precis som bussförare tidigare vägrat göra utvisningar och läkare vägrat delta i mycket osäkra ”åldersbedömningar”. ■
