140 personer dödades av regeringsstyrkor som sattes in mot massprotester i Etiopien i december. Demonstrationer mot att regeringen tänkte beslagta jordbruksmark spreds snabbt och fick ett stort stöd.
Regeringen har nu i januari sagt att de tidigare planerna på en ny regional uppdelning har skrinlagts. Om detta räcker för att stoppa fortsatta protester återstår att se.
Precis som vid liknande massdemonstrationer under våren 2014 startades protesterna av studenter i Oromoregionen. Den planerade nya indelningen (Integrated Master Plan) skulle slå samman delar av Oromo med huvudstaden Addis Abeba där en ”företagszon” skulle upprättas. Bönder och fattiga skulle ha förlorat sin mark och därmed sin försörjning. Tidigare har över en miljon etiopier drivits bort när mark har exploaterats. De fattiga bönderna är inte rättsligt ägare till marken – det tillhör staten, som också har använt militären för att ta över jordområden.
Denna gång blev protesterna mer omfattande än tidigare. Rörelsen fick ett brett stöd och involverade inte bara Oromo – den största folkgruppen i landet – utan också andra etniska grupper. Även fler provinser berördes. Ett gemensamt budskap i protesterna, även från etiopier i exil, är att hålla ihop och inte acceptera att splittras.
140 personer dödades, de flesta studenter, av regeringsstyrkor. Oppositionens media säger att 2 000 skadades, 30 000 har gripits och 800 försvunnit. Kända kritiker av regimen hör till de som har gripits eller försvunnit.
Oron över att förlora sin mark är mycket berättigad. Regimen hyr ut bördig jordbruksmark och vattenresurser till multinationella företag och andra stater. Denna verksamhet har lett till att landet just nu hotas av massvält. Totalt har sju miljoner hektar sålts ut – ett område lika stort som Belgien.
Regimens hårda svar understryker samtidigt att de flyktingar som har lyckats ta sig till Sverige inte kan skickas tillbaka utan att riskera arrest, tortyr eller döden. ■
