foto: Jonas Brännberg
Efter en massiv demonstration och en kampanj som har tvingat fram eftergifter går nu kampen för Luleås skolor in i nästa fas.
Det ”skarpa förslaget” för ”Framtidens Skola”är nu klart i Luleå. I enlighet med S eftergift till skolkampen, just innan jul, har högstadiet tagits ut ur förslaget. Vad som återstår är nedläggning av nio skolor och elva förskolor, medan utredning ska fortgå om ytterligare förändringar. Med ett tydligare förslag inleds nu rond två i kampen för skolorna. Eftergifterna har sporrat, snarare är splittrat, kampanjen för att ”hela kommunen ska leva och lära”. Nya protester förbereds nu.
Torsdagen den 7 januari presenterade skolchef Karina Pettersson-Hedman tillsammans med Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Carina Sammeli (S) det länge utlovade så kallade skarpa förslaget för ”Framtidens Skola” i Luleå.
Barn- och Utbildningsförvaltningens chefer har lydigt åtföljt S påbud och undantagit högstadiet i förslaget. Som Offensiv har rapporterat tidigare innebär det att högstadierna på Kråkbergsskolan i Sunderbyn och Hertsöskolan inte längre är hotade. Förslaget innehåller heller inte nedläggningen av tre förskolor och en f-6-skola, Svedjeskolan, som fanns med i utredningsunderlaget.
I Sunderbyn vill de stänga Kläppenskolan 2017 och tre förskolor 2018. En annan eftergift till de stora protesterna mot nedläggningsplanerna är att förslaget följs av en andra remissperiod fram till den 20 januari. Planen är att Utbildningsnämnden sen ska ta beslut i frågan den 22 februari. Slutgiltigt beslut ska tas av kommunfullmäktige den 4 april.
De skolor som står inför nedläggningshot redan i år är Svartöstadsskolan, Vitåskolan och Klöverträskskolan. Kyrkbyskolan vill de stänga år 2021 tillsammans med två andra skolor i Gammelstad, som då ska inhysas i en stor, ny skola på Stadsön. Först år 2023 planerar de att stänga två skolor på Bergnäset och skapa en ny storskola där.
Trots att högstadiet ”inte finns med” nämner förslaget en ny högstadieskola i centrum år 2025. Högstadiet och områden som Björkskatan och Hertsön, som inte nämns i förslaget, ska samtidigt utredas ytterligare. Mellan raderna: kanske en plan att, på längre sikt, bilda en stor högstadieskola, eller -by. Idag samlas ju kommunens hela gymnasieskola i en ”gymnasieby” i centrala Luleå.
Förslaget upprepar vad en förälder har sammanfattat som ”floskelfestivalen” som utgjorde det så kallade underlag Barn- och Utbildningsförvaltningen presenterade i september. Skolstrukturen ska läggas om till ”större enheter” för att ”säkerställa en likvärdig skola där behöriga och kompetenta lärare garanterar utbildningskvaliten”. Ändå ska eleverna ”inte uppleva skolenheten som stor, då lärenheterna ska utformas så att känslan är ’en skola i skolan’”.
I själva verket drivs S-politikerna och deras hårt hållna förvaltningschefer av förhoppningen om att stordrift – maximalt antal elever och barn på minimal personalstyrka och infrastruktur – ska spara dem pengar på sikt. Stora ”enheter” ska tillåta dem att smita undan de fundamentala svaren på den utmaning som bristen på lärare utgör: Bättre arbetsvillkor och löner.
Som en förälder har sagt – de bygger hellre in sig i problemet än löser det. Får de styrande sin vilja igenom blir priset en hårdare, mer anonym skolmiljö, fler barn per vuxen i skolan, hårdare slit för lärare och övrig personal som får täcka upp för underbemanningen, avfolkade byar och sovstäder till stadsdelar samt en stor ökning av transporter, och därmed utsläpp, till och från skolan. För barn från sex års ålder i Vitådalen kan det till exempel innebära en enkel skolväg på fem mil. Samtidigt hävdas i förslaget att ”ingen elev kommer att ha längre resväg”!
Framtidens Skolas projektchef, Carina Lundström, hävdar att de tre skolor som hon vill lägga ned redan efter vårterminen har valts ut på grund av att det redan då finns plats för deras elever på andra skolor. Föräldrar på Svartöstadsskolan betvivlar detta starkt.
– I så fall är det väl i baracker på det lilla som finns av skolgård på Örnässkolan, kommenterade en förälder. Redan idag står det ju moduler på Örnässkolan, och varje årskurs har bara en klass. Så de räknar väl kallt med att våra barn ska spridas för vinden, till friskolor kanske.
Skolorna i Svartöstan, Vitå och Klöverträsk har varit bland de mest drivande i den samlade kampen mot Framtidens Skola. Att de valts ut som första måltavlor visar nog snarare på hur kommunledningen lägger upp sin taktik – planen är att krossa ryggraden i motståndet först, för att sedan ganska obekymrat kunna glida vidare i omställningen.
Kampanjen för att rädda skolorna står dock väl rustad inför den andra rond som nu inleds. Ett antal protester och aktioner förbereds.
Rättvisepartiet Socialisterna har redan från start verkat för att samla och ena motståndet mot Framtidens Skola i effektiva massprotester som kan vinna Lulebornas stöd och pressa politikerna till reträtt.
– Att S redan har vacklat om högstadiet är lovande. Trappas kampen upp nu, med fler stora, enade protester, kan vi skapa en verklig massopinion mot deras falska lösningar och få dem att backa helt, säger Jonas Brännberg, RS gruppledare i kommunfullmäktige.
Skolkämparna kommer fortsätta att ställa S-politiker till svars. Även Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Moderaterna, som hittills varken har sagt bu eller bä i frågan, kommer att uppvaktas. ■
Stordrift och nedskärningar i förskolan
Samtidigt som Framtidens Skola i Luleå föreslår en omvandling av förskolan – stängning av förskolor med två avdelningar och mindre till förmån för stora enheter med 6-8 avdelningar – aviseras nya stora nedskärningar på förskolan. 16 miljoner ska skäras i år. Ansvaret för beslutet har politikerna lastat över på skolchefens axlar. Detta kan också bli en kampfråga under året.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har överklagat beslutet till Förvaltningsrätten – nedskärningar är ett principiellt beslut som rör verksamhetens omfattning och kvalitet. Det måste de folkvalda stå till svars för. ■
