Regeringen talade för 1,5 år sedan varmt om hur en sänkning av restaurangmomsen skulle leda till fler jobb och lägre priser. Inget av det har blivit sanning.I januari sänktes restaurangmomsen från 25 till 12 procent. Förhoppningarna var höga bland regeringens politiker och andra på högerkanten. Priserna skulle sänkas vilket enligt Annie Lööw (C) var viktigt i oroliga tider. Det skulle också innebära fler nyanställningar, särskilt för ungdomar.
Statistiska centralbyråns (SCB) statistik, som baseras på de officiella arbetskraftsundersökningarna, visar dock att detta inte blev fallet.
I april 2011 hade restaurangbranschen 138 300 sysselsatta, i april i år var antalet 138 700. Den här siffran ligger inom felmarginalen.
Henrik von Sydow, moderat och ordförande i skatteutskottet säger till Dagens Nyheter att han vill vara försiktig med att tolka SCB:s siffror.
– Jag har besökt flera restauranger som aldrig hade startat om inte sänkningen genomförts.
Hur vetenskaplig von Sydows undersökning genom ”flera” restaurangbesök är framgår inte.
Redan i slutet av 2012 rapporterade Dagens Nyheter om hur priserna på restaurangerna, istället för att sänkas, snarare höjdes.
McDonald’s hade en stor kam-panj om hur man sänkte sina priser, även andra stora kedjor gjorde detsamma. Men senare höjdes priserna igen, i vissa fall till och med till en högre nivå än ursprungspriset.
Det är egentligen inte märkligt att priserna inte sänks och att fler inte anställs. Som småföretagare kan momssänkningen ha gett chans till en större marginal men särskilt för de stora kedjorna ger det mer klirr i vinstkassan för ägarna.
Den beräknade kostnaden för momssänkningens första år skulle bli 5,4 miljarder kronor enligt regeringen. Pengar som istället skulle ha kunnat gå till vården där de anställda går på knäna, eller till högre lärarlöner, eller till fler anställda i äldreomsorgen.
Men det är tydligt att så länge det är storföretagens regeringar som styr, kommer de privata intressena att gynnas.
Lina Rigney Thörnblom
