Saudiavtalet sägs upp

2015-03-11 13:14:36


Mänskliga rättigheter kommer inte på tal när den svenska kapitalistiska eliten jagar marknader i diktaturens Saudiarabien.

På tisdagkväll kom uppgifter om att Saudiavtalet sägs upp. Den massiva kritiken mot avtalet och rädslan för en ny regeringskris fick till sist statsminister Stefan Löfven och andra S-ministrar att ge upp sitt försvar av avtalet. Detta är en viktig framgång mot toppdirektörerna och storföretagen som har drivit en intensiv lobby för att värna sina affärer och förbindelser med diktaturens Saudiarabien.

Det numera ökända vapenavtalet med Saudiarabien, som skrevs under 2005 och som förlängdes av Alliansregeringen 2010, var en följd av att regeringarna ville underlätta för svenska företag att handla med och etablera sig i landet. Med hjälp av högteknologiska  vapenleveranser och bygget av en vapenfabrik med svenskt bistånd skulle det bli ännu lättare för exportindustrin som helhet att vinna
nya marknader i Saudarabien, Mellanösterns största ekonomi. Sedan vapenavtalet slöts har den svenska exporten till Saudarabien varit stadigt stigande.
Saudiarabien är numera en av Sveriges största exportmarknader. och det finns drygt fyrtio svenska företag på plats i landet.

Vapenavtalet var centralt för att vinna diktaturens gunst. I ett brev till regeringen 2008 menade Marcus Wallenberg, vapensmedjan Saabs styrelseordförande, att utan vapenavtalet var det ”forget the Swedes”, det vill säga att diktaturkrameri var en förutsättning för ett handelsutbyte med Saudiarabien.

Bara dagarna innan regeringen meddelade att man inte förlänger vapenavtalet skrev 31 vd:ar och storkapitalister, däribland Jacob Wallenberg och H&M:s storägare Stefan Persson en debattartikel med budskapet: ”skall Sverige utvecklas som exportnation måste respekten för ingångna avtal värnas”.
Ett fortsatt vapenavtal var enligt kapitalisterna en absolut nödvändighet för att hålla diktaturen på gott humör och ge svenska storföretag nya ordrar. Inte minst hägrar det att den svenska kapitalismen får del av de infrastruktursatsningar på närmare 8 000 miljarder kronor som Saudiarabiens härskare planerar att genomföra under de kommande 10-15 åren.
För ett år sedan besökte flera av de 31 som undertecknade debattartikeln ännu en gång Saudiarabien. Det var som ett statsbesök och direktörerna togs emot med öppna armar av bland annat den superrike prins Alwaleed bin Talal, som tillhör den saudiska kungafamiljen. Samtalen med prinsen handlade om framtida investeringar och samarbeten enligt tidningsreferaten som också upplyser om att den svenske kungen år 2013 delade ut den internationella scoutrörelsens förnämsta orden till prinsen.

Sveriges ambassad i Saudiarabien skrev lyriskt efter besöket: ”Delegationen träffade också planeringsoch ekonomiministern Dr Mohammad Al-Jasser och vice finansministern Dr Hamad Al Bazaee. Näringslivsdelegationens besök bekräftade det starka intresse som finns på bägge sidor för att fortsätta att utveckla de kommersiella och ekonomiska förbindelserna”.
Mänskliga rättigheter fanns definitivt inte med på dagordningen. Saudiarabiens härskare är så rädda för mänskliga rättigheter att de inte ens ville låta utrikesminister Margot Wallström tala på Arabförbundets möte, trots att hon och statsministern ville förlänga vapenavtalet och inget hellre önskar än att Saudiarabien ska bli en ännu större svensk exportmarknad.
Men pressen på regeringen blev till sist för stor. Vapenavtalet förlängs inte.
Det i sin tur stärker kampen för att stoppa såväl den svenska vapenexporten som de inhemska kapitalisternas och politikernas fortsatta affärer med Saudiarabiens diktatur.  ■