foto: Clay Showalter
I den ena ringhörnan: Demokraternas Pamela Banks, tillsammans med fyra tidigare borgmästare, största dagstidningen Seattle Times, polisfacket, Handelskammaren, arbetsgivarorganisationerna inom hotell- och restaurangnäringen samt detaljhandeln, 144 direktörer samt ett 60-tal hyresvärdar och fastighetsspekulanter.
I den andra ringhörnan: Socialisten Kshama Sawant, hennes parti Socialist Alternative, 600 frivilliga volontärer, 30 fackföreningar och ett tiotal miljö-, arbetar- och medborgarrättsorganisationer.
Det var mäktiga kapitalistiska intressen som hade samlats bakom Banks och ville ha revanch efter att Kshama Sawant ledde vägen mot höjd minimilön på 15 dollar (omkring 130 kronor) i timmen.
En studie på University of Washington har visat att minimilönehöjningen leder till lönehöjningar åt 100 000 lågavlönade – en tredjedel av alla anställda i Seattle – och att fattigdomen minskar med en fjärdedel. Heltidsanställda på den gamla minimilönen får med den nya lönen cirka 96 000 kronor mer per år.
Smutskastningen var omfattande. Banks egen kapitalistfinansierade kampanj skickade ut reklamblad till alla hushåll med rubriken ”Kshama Sawant vägrar träffa dem hon representerar”. De fem ”väljarna” som finns med porträtt i reklambladet visade sig inte ens bo i Seattle – två av dem bodde i Storbritannien. En sökning visade att de var porträttmodeller. En av dem är titulerad ”Serious Young Man Blank Expression Mug Shot Portrait.” En annan är titulerad ”Asian Man Mug Shot.”
Storföretagens politiska lobbyorganisationer (som kallas PAC:s) lade ned stora pengar på att smutskasta Sawant. Eftersom de inte hade Sawants hundratals frivilliga volontärer fick man köpa valarbetare istället. Exempelvis betalade Handelskammarens PAC och hotell- och restaurantbranchens gemensamma PAC för att ringa väljare i Seattle från Call Centers i St. Louis, Missouri.
Hyresvärdar och fastighetsspekulanter hade hopats kring Banks i pur skräck över Sawants kampanj för hyreskontroll och en lag för grundläggande rättigheter för dagens rättslösa hyresgäster. Redan under förra mandatperioden lyckades hon, tillsammans med fack- och hyresgästaktivister, blockera en 400-procentig hyreshöjning av låginkomsttagarnas bostäder. Mitt under valkampanjen gav kommunfullmäktiges ordförande efter för Sawants krav och lade fram en resolution för hyreskontroll som antogs av fullmäktige.
I ett internt och läckt nyhetsbrev från hyresvärdarnas intresseorganisation uttrycktes fasa över att Sawant och två andra kandidater – om de vann sina val – ”skulle skapa ett starkt hyresgästcentrerat block i fullmäktige och skulle garantera omedelbara steg mot starkare hyresgästrättigheter genom en utvidgning av den ’skäliga vräkningsförordningen’, [med] ytterligare förlängd varseltid för hyreshöjningar och restriktioner av ägarnas möjlighet att ’screena’ sökande”.
Nyhetsbrevet var en insamlingsappell för hyresvärdar och spekulanter. Pengarna öste ned för att de tre nämnda kandidaterna skulle förlora. En har förlorat och en hänger på en skör tråd. Sawant har redan vunnit stort och avståndet ökar för varje dag.
Kshama Sawant var den enda progressiva kandidaten som är socialist och dessutom medlem i ett socialistiskt parti, Socialist Alternative. Både idéerna och gräsrotsapparaten var avgörande för att kunna stå emot smutskastningen. Sawants växande storseger i Seattle visar att de rika och mäktiga inte alltid behöver vinna. Socialist Alternative går i bräschen för en politisk jordbävning i USA. ■
