Seger i Sydafrikas metallstrejk

2014-07-31 15:44:58


Irvin Jim, NUMSA:s generalsekreterare.

Den fyra juliveckor långa, aktiva och mäktiga storstrejken av 220 000 sydafrikanska metallarbetare som letts av NUMSA, Afrikas största fackförbund, innebär enligt generalsekreteraren Irvin Jim ”en massiv seger”. Strejken, som följde strax efter den fem månader långa och segerrika strejken inom platinagruvorna, bekräftar styrkan, kampviljan och den historiska brytningen med den ANC-ledda klassamarbetspolitiken från de sydafrikanska gruv- och industriarbetarnas ”tunga bataljoner”.

Uppgörelsen med de stora industriföretagens arbetsgivarorganisation SEIFSA innebär en lönehöjning med tio procent per år för NUMSA:s stora majoritet av lågavlönade metallarbetare i ett treårsavtal, och med åtta procent för högre avlönade tekniker och yrkesarbetare. NUMSA kan också tänkas gå med på något lägre påslag i småföretag som först låtit facket kontrollera sin ekonomi.

NUMSA har inte fått igenom sina krav på ett bostadsstöd till arbetarna eller att bannlysa bemanningsföretagen inom branschen, vilket nu ska drivas politiskt i stället. Vad som uppnåtts är en överenskommelse om att minimera tidsbegränsade anställningar, kompensation för korttidsarbete, ökat utrymme för fackligt arbete på arbetstid och en ”ombudsman” med mera för kontroll av att bemanningsföretagens anställda försäkras samma villkor. Arbetsgivarnas försök att säkra en klausul mot försök att förbättra det centrala avtalet i lokala förhandlingar har modifierats så att lokala förhandlingar i andra frågor än som täcks i avtalet tillåts.

NUMSA:s svar kom på måndagen sedan facket först hållit medlemsmöten i hela landet enligt sina traditioner som en ”arbetarkontrollerad, transparent och demokratisk fackförening”. 

Enligt ett uttalande av NUMSA:s generalsekreterare Irvin Jim är det just denna demokratiska karaktär som förklarar medlemmarnas uthålliga kampvilja trots enorma uppoffringar under strejken. 

”Numsa har”, förklarar Jim, ”som alla delar av den svarta och afrikanska arbetarklassen efter 1994 i Sydafrika, uthärdat ihållande brutala attacker av den kombinerade styrkan av de kapitalistiska bossarna av alla färger, dess liberala media och högerpolitiker som leds av DA [Democratic Alliance, den vita elitens parti, vår anm.] och den svarta och afrikanska parasitiska kapitalistiska eliten inom ANC och alliansen [det vill säga den nu krackelerande trepartsalliansen mellan ANC, fackföreningsfederationen Cosatu och Sydafrikanska Kommunistpartiet, vår anm.]”. 

Strejken har också gett facket en chans att driva sina politiska frågor. Enligt NUMSA ”lider Sydafrika av akut arbetslöshet, massfattigdom och extrem ojämlikhet just därför att Sydafrikas rasistiska och koloniala ekonomiska bas som vilar på extremt billig svart och afrikansk arbetarklass inte har förändrats under 20 år av så kallad demokrati”.

Efter de stora platina- och metallstrejkerna kommer de berörda facken nu också att tvingas till maximal beredskap för att bekämpa inskränkningar i strejkrätten.

– Enligt vår analys är varken ANC eller Sydafrikas Kommunistparti längre demokratiskt styrda organisationer. De har låtit sig manipuleras. Det är makthavarna som bestämmer vad som ska beslutas på konferenserna, säger Irvin Jim i en intervju, där han särskilt nämner hur de svikit medlemskraven på en nationalisering av de stora företagen och hur 20 års försök att nominera arbetarkandidater till ANC bara resulterat i att dessa har svalts av apparaten.

Det är mot denna bakgrund som NUMSA inbjudit Sydafrikas sociala och socialistiska rörelser till bildandet av en United Front, en kämpande enhetsfront i stil med United Democratic Front, som fanns under kampen mot apartheid. 

Parallellt med detta har förbundet också inlett förberedelser för bildandet av ett arbetarparti, som de tills vidare kallar en Rörelse för Socialism. 

WASP, Workers and Socialist Party, som bildades av CWI-sektionen Democratic Socialist Movement tillsammans med gruvarbetare och andra profiler från flera fack och sociala rörelser efter massakern som dödade 34 gruvarbetare i Marikana, välkomnar denna utveckling men beklagar att NUMSA inte ställde upp redan i årets val som därför blev en alltför lätt match för ANC:s ledning.

Exakt vad NUMSA:s ledning menar med socialism är också långt ifrån klart, men kommer att leda till omfattande debatter. Närmast kommer NUMSA enligt egna uppgifter att särskilt studera vänsterns erfarenheter i Latinamerika, i länder som Brasilien, Kuba, Venezuela och Bolivia – liksom i till exempel Grekland. 

Offensiv återkommer med analyser av den politiska utvecklingen i strejkrörelsernas spår. ■

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!