foto: Flickr CC / IAEA Imagebank
I februari i år nådde radioaktiviteten i det havererade Fukushima-kärnkraftverket sina högsta nivåer sedan 2011.
Det är nu sex år sedan Fukushimakärnkraftskatastrofen inträffade. Den 11 mars 2011 förstörde en förödande jordbävning och en rad tsunamier kylsystemet i kärnkraftverket Fukushima, ett av 50 kärnkraftverk i det jordbävningsutsatta landet.
Av de sex reaktorerna i Fukushima drabbades tre av härdsmältor. Resultatet blev världens näst värsta kärnkraftskatastrof.
Saneringsprocessen kommer att ta årtionden och i december förra året uppskattade det japanska handelsdepartementet den totala kostnaden för Fukushimakatastrofen till 21,5 biljoner yen (över 1 600 miljarder kronor).
Över 160 000 människor evakuerades från området runt omkring Fukushima efter katastrofen, efterlämnande sig spökstäder, ett apokalyptiskt landskap, förgiftad jordbruksmark och en lokal ekonomisk kris.
Den havererade anläggningen är fortfarande dödligt radioaktiv.
Mängden radioaktivitet som läckt ut i Stilla havet är större än de mängder som frigjordes från alla de kärnvapentester som USA gjort på Stillahavsöarna.
Robotsonder som skickades in i en av Fukushimas tre förstörda reaktorer i februari uppmätte strålningsnivåer på 650 Sievert per timme.
Det är tillräckligt för att på två minuter döda en människa.
Även de speciella ”skorpion”-robotarna som är gjorda för att stå emot höga strålningsnivåer har förstörts mycket snabbare än vad deras tillverkare förväntade sig.
Människor, inte maskiner, utför dock det mesta av saneringsarbetet runt omkring Fukushima.
Mycket av det arbetet utförs av dryga 45 000 lågavlönade kontraktsarbetare, som mestadels har rekryterats genom organiserade brottssyndikat, eftersom detta var den enda ”lösning” som regeringen och Fukushimas ägare Tepco kunde ta till.
Nu använder den kärnkraftsvänliga högerregeringen under Shinzo Abes ledning sig av ekonomisk utpressning för att tvinga ”kärnkraftsflyktingarna” tillbaka. Bland regeringens tvångsåtgärder finns att den ekonomiska ersättningen dras in nästa år.
Enligt Greenpeace utsätts de som tvingas tillbaka till evakueringszonen för strålningsnivåer som är jämförbara med att få en lungröntgenundersökning varje vecka.
Tre av Japans 50 kärnkraftsanläggningar, som alla stängdes efter Fukushimakatastrofen, har startats upp igen.
Abes kärnkraftspolitik går rakt emot den allmänna opinionen, med en våg av antikärnkraftsprotester som följd.
En opinionsundersökning som gjordes i oktober förra året av tidningen Asahi Shimbun visade att 57 procent var emot och endast 29 procent är för ett återupptagande av kärnkraftsdriften.
Regeringen har från allra första början underskattat krisen, dragit fötterna efter sig och engagerat sig i att mörklägga säkerhetsangelägenheter. Och Abes nya lagar pekar mot ännu mindre transparens.
Erfarenheterna av Fukushima och dess efterföljd ger viktiga lärdomar i kampen för att bygga ett kämpande alternativ till det kärnkraftsvänliga etablissemanget i Japan och globalt. ■
