Shekarabi: ”Ok med 6 procents vinst i välfärden”

2015-03-11 13:14:36




Civilminister Ardalan Shekarabi (S) och Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt har i ett gemensamt inlägg på DN Debatt redogjort för direktiven till enmansutredningen om vinster i välfärden. Uppdraget omfattar förutom vård, skola, omsorg också socialtjänst även asylboenden och personlig assistans.

Kollektivtrafiken, som har drabbats hårt av privatiseringarna, lämnas utanför, liksom raka förslag om att privatiseringarna ska rivas upp.
Flera formuleringar känns igen från höstens överenskommelse. ”Eventuella överskott ska som huvudregel återinvesteras i den verksamhet där de har uppstått. Nya regler bör starkt begränsa möjligheterna att dela ut vinst eller på annat sätt föra ut medel från verksamheten, även i samband med försäljning”, skriver Shekarabi och Sjöstedt.
– Det har gått väldigt bra att samarbeta med regeringen om den här frågan. Det här håller verkligen vad vi sa i valrörelsen, att vinstjakten ska bort ur välfärden, citeras Jonas Sjöstedt efteråt av Aftonbladet.
Detta motsägs dock direkt av att Shekarabi i en uppföljande DN-intervju säger att regeringen kan tänka sig att välfärdsföretag får göra en vinst på cirka sex procent.
– Jag kan bara konstatera att vi pratar om ungefär sex procents vinstmarginal för tjänstesektorn i stort. Det är den siffran som gäller för den här delen av näringslivet om man också tittar på den privatfinansierade delen. Det är inte orimligt att utgå från vad som är vinstmarginal i den övriga ekonomin, säger civilministern.
Därmed reduceras i ett slag talet om ”starkt begränsade vinstuttag” till en tolerans av vad som idag är genomsnittliga vinstuttag ”i den övriga ekonomin”. Och det ger onekligen en ”välkomnande och öppen attityd”, som Shekarabi signalerar, till de ”demokratiska partier som vill vara med och ta ansvar”.
Målet är att hitta ”en långsiktig lösning för de privata välfärdsföretagen” och samtidigt att mer än idag stötta idéburna utförare (att till exempel religiösa skolor skulle vara ett problem nämns aldrig), inte att återta verksamheten i offentlig regi.

Det kan också noteras att Moderaterna enligt DN inte alls är lika avvisande till en uppgörelse med regeringen som FP, KD eller allra mest hysteriskt Annie Lööf (C), som tycker att ”det här andas statssocialism och doft av 1970-talet”.
– Vi har en samsyn på en rad punkter. Men vi är samtidigt oroliga för vilka konsekvenser det blir om företagen inte får göra vinst, säger Peter Danielsson, förste vice ordförande i Moderaterna.
Precis som direktiven till utredningen och Shekarabi i sina kommentarer betonar Moderaterna vikten av kvalitet och fortsatt ”valfrihet”.
Vissa formuleringar i Shekarabis och Sjöstedts DN-artikel bagatelliserar på ett häpnadsväckande sätt den nyliberala kontrarevolution som har skett inom välfärden. Det tycks som om de inte hört talas om den svenska skolans extrema resultatras och segregering enligt PISA-undersökningarna. Inte heller Riksrevisionens färska sågning strax innan jul av det fria vårdvalets konsekvenser, stick i stäv mot den etiska plattform för vården som ska garantera vård efter behov.
”De senaste tjugofem åren har stora förändringar skett på välfärdens område. Mycket har blivit bättre. Det är värdefullt att det i välfärden i dag finns valfrihet för individen”, skriver de, innan vissa brister kritiseras:
”Men de marknadsinspirerade reformerna har också lett fel. Det är dags att utvärdera misstagen och förbättra regelverken.” Intrycket blir att ett antal misstag ska rättas till, men att helheten blivit bättre.
Redan till i slutet av detta år ska ett stopp för tvånget av fria vårdval inom primärvården (tvångs-LOV) utredas. Resten lämnas till ensamutredaren, det tidigare kommunalrådet i Malmö Ilmar Reepalu (S). Han får 15 månader på sig att utreda samma frågor som det talades om i höstens överenskommelse: En syftesparagraf i bolagsordningen om att god kvalitet i verksamheten är målet, hur de befintliga aktiebolagen med särskild vinstbegränsning (SVB-bolag) eller andra bolagsformer kan användas, samt öppen redovisning av ekonomin och kvalitetskrav som ska försvåra en lägre personaltäthet.

Reepalu har tidigare inte precis gjort sig känd som en motståndare till privatiseringar eller vinster i välfärden. Det kommer också att dröja till 2017 innan några förslag läggs i riksdagen.
”I bästa fall blir vinstutredningen ett slag i luften”, hoppas Vårdföretagarna i sin kommentar. ”I sämsta fall rämnar stora delar av vår välfärd, vårdens entreprenörer tackar för sig, och vi lämnas med enbart det offentliga alternativet”, skriver de.
Och risken för att vinstutredningen verkligen blir ett slag i luften är ännu mer uppenbar efter Shekarabis intervju i Dagens Nyheter om att regeringen kan tolerera en vinst i välfärden som motsvarar den genomsnittliga inom tjänstesektorn på sex procent och tydligt deklarerade målsättning om en långsiktig överenskommelse över blockgränsen. Direkt anmärkningsvärt är också att varken detta eller Shekarabis och Sjöstedts tal om att ”mycket har blivit bättre” inom välfärden de senaste 25 åren ännu inte har väckt några hörbara protester inom vare sig V eller S.
Det är uppenbart att Välfärdslobbyisternas bastanta grepp bara kan rubbas av en ny massiv rörelse för en upprustad och gemensam välfärd utan vinstintressen underifrån. Låt oss hoppas att bankprotestveckan den 19-26 mars kan bli ett första litet steg i den riktningen. ■