foto: Ervins Strauhmanis
De katastrofala bränderna sprids runtom i landet (foto: Ervins Strauhmanis).
Det är olidligt varmt samtidigt som det blåser kraftigt på dagarna. Vädret känns helt konstgjort och domedagsaktigt. Den tryckande stämningen kommer inte bara från hettan, utan från den malande oron över ortsnamn som Kårböle, Enskogen och Lassekrog. Byar som kan utplånas.
Skogsbränderna i Ljusdals kommun eskalerar fortfarande, trots hjälteinsatser från brandmän, hemvärnet, försvaret och frivilliga som har slitit sedan i lördags den 14 juli då åskan slog ner. För varje rapport som kommer har antalet brinnande hektar rusat och enligt länsstyrelsen är det nu över 8 500 hektar.
Jag lyckas få en pratstund mellan ett av 15-timmarspassen med en ung kille från hemvärnet som måste vara anonym. Det här är hans första stora insats i hemvärnet och han är stolt över att kunna hjälpa till, men de scener han berättar om ger rysningar.
– Igår var det jag och en till som hade till uppgift att vakta en punkt vid en väg i Kårböle som elden som rasar på Nötberget inte fick passera. Vi vattnade marken. Då kom elden mot oss. Den rör sig i 75 meter breda strängar. Vi kallade på förstärkning via walkie talkie och blev några till. Tillsammans lyckades vi mota tillbaka elden upp på berget, också med hjälp av helikoptern som är den enda som rår på när det brinner i trädtopparna.
Det måste vara mycket tungt?
– Det är varmt och tungt. Mitt jobb är till stort del att dra slang. Jag drog 600 meter slang igår och det är brant uppför. På varje rulle ryms 25 meter slang, så de blir många rullar.
– Det farligaste är träd som faller. Det är träd där det inte syns att det brinner, för det brinner i rötterna och så helt plötsligt faller de.
– Lågorna kan vara höga som halva träd. Kraften i elden märks i att den lyckades hoppa över älven Ljusnan ovanför kraftverket i Laforsen, där den är bred som en sjö.
– Ett stort område mellan Lassekrog och Ängra är helt utbränt och svart.
Hur fungerar själva organisationen?
– Ganska bra. Men det märks att räddningstjänsten är ovan att samordna så stora insatser, för ibland får vi vänta i flera timmar.
– Ett stort problem är bristen på bränsle. I och med att bensinmacken i Kårböle är nedlagd måste alla fordon åka ända till Korskrogen för att tanka. Det är tre mil dit och det tar väldigt mycket onödig tid. Det här är ett resultat av att det bara läggs ner och läggs ner på landsbygden – det är det som förstör. Ljusdals sjukhus har skurits ner till en närsjukvårdscentral och under några veckor i sommar kommer vi inte ha någon ambulans. Jag har en vän som omkom tidigare i år för att det tog så lång tid att vänta och åka ända ner till Uppsala.
– Helikoptrarnas bränsle tankas ända uppe i Holmsund (Umeå).
– Vi gör inga brandgator eftersom man måste ha motorsågskörkort för att få fälla träd på annan mark än ens egna, och det är det inte många som har – inte ens brandmännen.
Privatpersoner, bönder, föreningar och småföretag i långa rader har tillskyndat för att bistå med hjälparbetet. Facebookgruppen Privatpersoner assisterar – Ljusdals skogsbrand har nu över 3 500 medlemmar. I Färila Folkets Hus samlas allt som behövs upp; vattenflaskor, kläder, mat med mera. Det ordnas boende för alla som måste evakueras i stugbyar, vandrarhem och i privatbostäder. Folk hjälper till med körningar av djur, förnödenheter och mycket mer. Brandmän från hela Sverige har kommit för att hjälpa till. Det är raka motsatsen till Försvarsmakten – den myndighet som har fått flest extra miljarder av den här regeringen.
I ett häpnadsväckande inslag i Aktuellt onsdagen den 18 juli får generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Dan Eliasson frågan varför bara två av försvarets helikoptrar är aktiva i brandsläckningen. Han svarar att han inte kan beordra militären att ställa upp, men att det är något som verkligen inte fungerar. Först ska de här bränderna släckas och sedan ska det här utredas. Men hur ska bränderna kunna släckas utan mer vattenbombning från luften?
– Brandbekämpning är inte vår uppgift. Vi får inte kalla in personal från semestern, säger Försvarsmaktens presskommunikatör Mikael Abrahamsson till Dagens Nyheter den 18 juli.
Regeringen känns väldigt frånvarande i denna kris. Skogsbränder långt från Drottninggatan väcker uppenbarligen inte samma intresse som till exempel terrordåd. Det hänvisas till ett beslut från 2004 i riksdagen att försvarets resurser ska inriktas på krig och inte civilsamhället. Märkligt då att politiker har pratat om militärer i förorterna mot gängkriminalitet. Men det var kanske mest för att stövla omkring och statuera exempel? Nu rör det sig om timmar innan hela samhällen har brunnit upp och det vore väldigt passande om hela statens försvarsresurser skulle göra verklig nytta och rädda liv.
Det är väldigt stor risk att extrema väderfenomen kommer att dugga allt tätare framöver som en följd av kapitalismens fortsatta utsläpp av växthusgaser och miljöförstöring. Allvaret i kravet på en omedelbar omställning av ekonomin och produktionen måste efter den här sommaren präntats in i allt fler. Allt från transporter, skogsbruk, matproduktion, bostäder och energi behöver ställas om.
Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna anser att Försvarets resurser ska riktas om till civilförsvar och katastrofbekämpning. Vi ska inte behöva be Italien om flygplan som kan vattenbomba varenda gång, utan detta måste svenska staten själv införskaffa. De resurser som finns måste dessutom vara demokratiskt styrda. Brandmännens riksförbund går nu ut och påpekar att det fattas mellan 1 200 och 2 500 deltidsbrandmän som en följd av nedskärningar och uteblivna satsningar under minst 10 år. Av Sveriges 14 500 brandmän är 10 000 på deltid. Här krävs en omedelbar upprustning och, som riksförbundet också passar på att påpeka, förutsätter detta lönehöjningar.
Antalet allvarliga bränder runt om i landet har varierat mellan 44 och 80 den här veckan. Väderprognoserna visar exakt samma oförändrade heta väder så långt som prognosen sträcker sig. Det startar hela tiden nya bränder. Det engagemang som uppbådas på många orter i Hälsingland, Dalarna, Härjedalen och Jämtland behöver fortsätta. Genom gräsrotsarbete underifrån kan de med bäst lokalkännedom vara ovärderliga och knäcka byråkratiska hierarkier och hinder.
– Byborna med en livslång känsla för orten vet bäst hur trakterna ser ut och har varit väldigt viktiga.
– Igår fick vi plötsligt lagad mat och vatten från Folkan i Färlia. Det var underbart, avslutar vår hjälte för dagen och far sedan för att vila upp sig några timmar tills nästa pass.
