foto: Anders Löwdin / Socialdemokraterna
Inflation på betyg inom framför allt friskolor ett resultat av det fria skolvalet.
SVT:s Uppdrag granskning den 12 oktober tog upp ämnet betygsinflation. Nationalekonom Jonas Vlachos visade med ett diagram hur elevers kunskaper har fallit dramatiskt enligt internationella undersökningar, samtidigt som betygen har stigit drastiskt. Speciellt tydligt är det under de senaste åren. Hur kan det hänga ihop? Betygen ska väl spegla kunskaperna?
Enligt flera intervjuade lärare, främst gymnasielärare, pressades man att sätt högre betyg än eleven enligt läraren skulle ha. I en del fall hade rektor i efterhand gått in och ändrat betyget. En undersökning av Lärarnas Riksförbund (LR) visade att 32 procent av gymnasielärare känner sig pressade att sätta höga betyg. I flera fall hänger löneutvecklingen ihop med hur höga betyg man sätter. Höga betyg = högre lön. Många underkända = lägre lön. Höga betyg måste innebära att man är en bra lärare som förtjänar en hög lön, eller?
Det kan faktiskt visa på något annat. Det kan betyda att man som lärare inte vill genomlida den process det innebär att sätta betyget F, det vill säga underkänt. Sätter man betyget F måste man noggrant redogöra för vilket eller vilka olika betygskriterier eleven inte har uppnått. Hur många betygskriterier det rör sig om varierar från ämne till ämne.
Dessutom måste man skriva åtgärdsprogram, det vill säga tala om vad eleven och skolan ska göra för att eleven ska uppnå kriterierna för ett godkänt betyg.
En del lärare i programmet berättade om F-skulden. Den innebär att en lärare utan extra betalning ska ta extralektioner med de underkända eleverna nästkommande termin, allt för att de ska bli godkända. Det är alltså betydligt lättare att godkänna elever än motsatsen. Höga betyg säger alltså inget om lärarens duglighet.
Dagens skola präglas allt för mycket av betygstänkande. Lärarna tittar på betygskriterierna, delger eleverna betygskriterierna inför varje nytt arbetsområde, inför varje prov. Det är något som stressar såväl lärare som elever.
Varför har det blivit så här? Stressade elever, stressade lärare, sjunkande kunskaper, men allt högre betyg? Jonas Vlachos diagram visade att problemet har ökat i och med att de stora skolkoncernerna har växt sig starkare. Med det fria skolval vi har idag innebär en extra elev mer pengar till företaget och tvärtom.
Varje år publiceras listor över hur ”bra” skolorna är, det vill säga hur många elever som klarar minst godkänt samt skolans betygsvärde. Föräldrar och elever tittar på listorna och tänker: ”Skola A har mycket bättre betygsvärde än skola B, alltså är den bättre. Där ska mitt barn gå. Hen ska ha det bästa”. Betygen har blivit en del av marknadsföringen. Då är det inte bra att som skola skylta med dåliga resultat. Bra resultat = bra skola.
I slutet av programmet intervjuades gymnasieminister Anna Ekström. Hon sa att det fria skolvalet är ett dilemma och att det är problematiskt att eleverna ses som kunder på en marknad. På Janne Josefssons fråga om hur man ska få bukt med problemet blev hon svaret skyldig. Janne Josefsson utvecklade inte tankegången vidare, vilket var synd.
Om det fria skolvalet är ett dilemma måste man naturligtvis ta itu med det. Alla intervjuade lärare i programmet kom från storstäderna där konkurrensen om eleverna är starkast. Jag som har undervisat i en liten landsbygdsskola har inte känt av konkurrensen så mycket, men pressen att godkänna eleverna finns där ändå.
Ska man komma tillrätta med betygsinflationen krävs det att det fria skolvalet tas bort. Alla säger att skolan ska vara likvärdig över hela landet. Då kan man inte ha en finansiering av skolan grundad på antal elever. Som det är nu kan de stora privata skolkoncernerna plocka russinen ur kakan. Skolans resurser ska sättas in där de behövs.
Uppdrag granskning tog upp ett viktigt ämne. Det måste luftas. Frågan är vilka slutsatser beslutsfattarna drar.
