Dagens samhälle präglas av normer. Könsrollerna är en av de viktigaste grundpelarna i kapitalismen. Detta märks tydligast i skolan, där kraven på flickor är högre än på pojkar. Flickor ska vara tysta och duktiga medan pojkar ska vara högljudda och överlägsna för att uppnå status. Detta gör det ännu svårare för unga homo-, bi- och transpersoner, som utmanar patriarkatet i samhället och i skolan. Skolverket rapporterade 2003 att nästintill var tredje elev ansåg att homosexuella lärare inte ska tillåtas jobba i grundskolan. Detta är tecken på hur skolan misslyckats med att bekämpa fördomar.
Och vad är då skolans roll i det här? Vad lär skolan ut angående hbt-relaterade frågor?
I dag, efter tolv år med socialdemokratiska nedskärningar och fortsatta borgerliga attacker på offentlig skola, finns det knappt elevvårdande personal i skolorna. Det slår hårt mot unga hbt-personer, som behöver hjälp och stöd när de ska bekämpa heteronormen som är startplatsen för varje individ, också i skolan.
Ses som avvikande
I skolämnena läser man ingenting om hbt-relaterade frågor. I sexualkunskapen får man lära sig att det som avviker från normen inte är fel – men inte heller normalt.I samhällsämnen nämns ingenting om hbt-personers rättigheter. Och ingenting om hbt-kampen som förts i historien.
RFSL Ungdom granskade 2003 ett antal läroböcker. De konstaterade att homosexualitet ibland beskrivs som ”sexuell avvikelse”. De hittade också påståenden om att vuxna homosexuella ofta söker partner bland ungdomar. Det visar att inte ens skolans material är fritt från den homofobi och de kränkningar som skolan ska arbeta för att bekämpa.
Även lärarna är dåligt utbildade inom hbt. En undersökning gjord av Under ytan-projektet visade att bland lärarna i årskurs 7-9 hade 78 procent upplevt att eleverna använde en kränkande jargong som riktade sig mot sexuell läggning.
Lärarutbildningen brister
Ingen anmärkningsvärd utvecklig har skett inom lärarutbildningen kring frågor om homo- och bisexualitet de senaste 10 åren. HomO, ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, skriver att frågorna ofta i klassrummen framställs som en sak som sker i samhället som elever måste ha ”tolerans” mot.Men det som aldrig tas hänsyn till är att det kan finnas elever och lärare som själva är homosexuella eller har syskon, föräldrar eller vänner som har en annan sexuell läggning än den heterosexuella.
Därför måste socialister kräva en ändring i samhället där en rättvis skola är ett absolut måste:
Elever behöver utbildning som motverkar homofobin och beskriver dess ursprung. För att tillgodose också hbt-elevers behov krävs en ökad lärartäthet och mer elevvårdande personal. Att lärarutbildningen tar upp hbt-relaterade frågor är en förutsättning.
Sven-Mikael Nyström
