Skolnedskärningar trots Göteborgs miljardöverskott

2012-11-24 01:02:17


Skolkampen i Angered förra året fick mycket uppmärksamhet.

Skolinspektionen har gett ut sin tillsynsrapport för 2011-2012 om Göteborgs kommunala skolor.
Redan 2006 uppmanade Skolverket Göteborgs kommun att göra utbildningen mer likvärdig. Av den nya rapporten framgår att situationen inte har förändrats och kritiken kvarstår. Skolinspektionen manar också kommunen att följa lagen om att barn som står i kö till förskola ska få rätt till en plats inom fyra månader. Istället för att ta till sig Skolinspektionens kritik tvingar man fram nya nedskärningar, vilket omöjliggör nödvändiga förbättringar.

Göteborgs kommunala skolor har attackerats under 15 års tid, vilket förvärrats sedan den ekonomiska krisen slog till 2008. Skolan har varit hårt attackerad av massiva nedskärningspaket och fungerat som en budgetregulator. Skolinspektionens rapport talar återigen sitt tydliga språk; Göteborg är en delad stad, vilket också syns tydligt i skolan. Var du bor och vilka ekonomiska förutsättningar barnens familj har påverkar vilken sorts utbildning och vilka resultat som eleven får.
Att 30 procent av den kommunala skolans elever inte når målen i de kommunala skolorna i Göteborg, visar hur illa nedskärningspolitiken har slagit.

Statistiken avslöjar att det mellan 2006 och 2011 har skett en ökning av antalet elever som inte klarar kunskapskraven idag, och de låga resultaten är nära kopplade till den segre­gation som finns mellan de olika bostadsområdena.
Vilken samhällsklass eleven ­tillhör är avgörande. I Östra Göteborg (Kortedala-Bergsjön) klarar endast 40 procent av eleverna samtliga mål i grundskolan, i jämförelse med 86 procent i Örgryte-Härlanda. Tydliga­re än så blir det inte.
Rättvisepartiet Socialisterna i Göteborg kämpar för en upprustning av förorten och detta måste ske omedelbart.
Mer än hälften klarade inte målen i samtliga ämnen på 10 av de 56 kommunala skolorna. Detta visar att nästan var femte skola inte ger elever det stöd som de har rätt till.
Bakgrunden till detta är för stora klasser, för få lärare, för lite kringper­sonal samt för lite hjälpmedel.
Även de hårt kritiserade förskoleköerna undersöks, och där bryter, enligt Skolinspektionen, kommunen mot skollagen då barn har rätt till att få en förskoleplats inom fyra månader.

I enbart Majorna-Linné fanns det 80 barn som inte har fått en plats i januari efter fyra månader. En månad senare låg siffran på 123 barn. Till detta tillkommer ett mörkertal i fråga om de som får erbjudande om plats, men inte får platsen inom den tiden.
Detta påpekades av Skolverket redan 2006, men lite har gjorts för att på allvar bearbeta den här bristen och där de minskat köerna har det varit på bekostnad av större barngrupper.
Rättvisepartiet Socialisterna protesterar mot det orimliga i att kommunen för att korta köerna idag har barngrupper på uppemot 30 barn när Skolverket rekommenderar barngrupper på max 15 barn.
Senast den 1 mars 2013 kräver Skolinspektionen att detta ska åtgärdas. Men för att detta ska åtgärdas krävs det en rejäl upprustning av skola och förskola. Men detta omöjliggörs av det ekonomiska underskott kommunens stadsdelar har, då för lite pengar att täcka behoven tilldelats dem. För att tvinga fram nödvändiga resurser krävs en massiv kamprörelse underifrån.
Idag ser vi hur såväl stadsdels- som kommunpolitikerna fortsätter med nedskärningspolitiken, trots de behov som finns.
Göteborgs stadsdelar har tillsammans ett underskott på 157 ­miljoner kronor. Men underskottet är ett resul­tat av att stadsdelarna tilldelats för lite pengar för att täcka de behov som finns samt stadsdelarnas höga chefskostnader. I takt med att personalen blivit färre har cheferna ökat i antal.
Självklart skapar det ilska när Angereds chefer genomförde en tvådagars sparesa för 210 000 kronor i år, bekostat med skattepengar. Dessa privilegier är det inga chefer som har motsatt sig på grund av kostnader.
Politikernas lösning för att täcka underskottet, är att tvinga fram nya nedskärningar inom en redan nedskärnings­drabbad verksamhet. Resultatet kommer att bli förödande för de barn och unga som får betala krisens kostnader.

Men inte ens med det politiska etablissemangets kvartalskapitalistiska logik kan man förklara nedskärning­arna när Göteborgs kommun gör en vinst på 800 miljoner kronor, även utöver det enligt kommunallagen undansatta överskottet på 400 ­miljoner kronor. Kommunen har gått med liknande vinster de senaste åren med liknande miljardbelopp, bekostat av nedskärningar på kommunens välfärdssektor.
Förutom Göteborgs kommuns stora vinster går en rad kommunala bolag med miljonvinster. Bolag som exempelvis Liseberg redovisade i fjol en vinst på 78,1 miljoner kronor. Rättvisepartiet Socialisterna kräver att vinsterna i kommunen och kommunala bolag återinvesteras i den gemensamma välfärden.

De miljontals kronor som varje år skärs ned på skola och omsorg har politiker och högt uppsatta tjänstemän varit snabba att sätta upp förslag för. Politiker signalerar  för nya nedskärningar redan i år samt att det kan förväntas stora ”besparingar” nästa år.
Fackföreningarna måste mobilisera sina medlemmar och strida till försvar av dessa. Fakta visar att det inte finns en sista nedskärning och som det ser ut redan nu drabbas personal av hårdare arbetsvillkor samtidigt som brukare av den offentliga sektorn får en ­sämre service.
Föräldrar och ungdomar tillsammans med boende och personal behöver organisera samordnade protester. De mest sakkunniga, det vill säga skolpersonal, föräldrar och elever, inom skolorna måste få rätten att utforma skolan och utbildningen så att alla kan få rätt till den sorts utbildning och arbetsmiljö som de behöver.

Amer Mohammed Ali
Kristofer Lundberg