foto: Riksbanken
Överskotten ökar – men skulderna likaså. Varningsklockorna ringer!
Kommunernas låneskulder skjuter i höjden. Orsaken är nya behov och en åldrande kommunal infrastruktur.
Kommunsektorns låneskuld växte 2015 med 10 procent till 550 miljarder kronor. Trots rekordstort överskott i kommunerna 2016 lär skulderna fortsätta att öka. Kommunernas överskott 2016 på 24,9 miljarder kronor 2016 beror till stor del av tillfälliga intäkter i form av tillfälliga statsbidrag samt utförsäljning av fastigheter.
Trots att kommunerna har överskott ökar skuldsättningen. Visserligen har kommunernas egna kapital ökat med 65 miljarder sedan 2010, men skulderna har ökat med hela 90 miljarder kronor. Och enligt det kommunala ”lånebolaget” Kommuninvest kommer skulderna fördubblas till 1 biljon (1 000 miljarder) till år 2024.
Orsaken är en kombination av flera faktorer. Sveriges befolkning växer snabbt, både på grund av höga födelsetal och inflyttning. Fler människor betyder fler välfärdstjänster, bostäder, vatten/avlopp, el, värme, fritidsanläggningar o s v. Dessutom börjar en stor del av de fastigheter och anläggningar som byggde under tiden då välfärden byggdes ut, nu vara i behov av att ersättas eller totalrenoveras. Men den kanske största orsaken är att kommunernas dåliga ekonomi under lång tid inneburit att investeringar skjutits på framtiden. Ett investeringsberg har byggts upp som inte längre kan skjutas framåt.
Och trots att kommuner har ett visst överskott så räcker pengarna till långt ifrån alla investeringar som måste göras. År 2015 investerade kommunerna 133 miljarder, men överskottet var bara 14 miljarder kronor.
Med dagens låga räntor är den ökade skuldsättningen än så länge inget stort problem. Men med än mer stigande skulder och om räntorna dessutom börjar stiga kan fort nya stora nedskärningar bli aktuella, för att kunna betala de kapitalister som gjort storvinster och som nu lånar ut pengarna till välfärden. ■
