Under sin veckolånga resa i Europa besökte USA:s utrikesminister Hillary Clinton även Sverige (den 2-3 juni) för att med Alliansregeringen diskutera kontroll av nätet, Afghanistan och Mellanöstern. Åtminstone Afghanistan och Mellanöstern stod också på dagordningen vid den USA-ledda militäralliansen Natos senaste toppmöte i Chicago den 21-22 maj. På Nato-toppmötet fanns såväl statsminister Fredrik Reinfeldt som utrikesminister Carl Bildt och försvarsminister Karin Enström, vilka alla är moderater. Moderaterna tillsammans med Folkpartiet har klart uttalat att de önskar ett svenskt medlemskap i Nato.I samband med toppmötet sa utrikesminister Bildt till radions Ekot att nu har: ”Sverige tagit ett steg närmare Nato” och Försvarsdepartementets hemsida basunerade ut att ”Sverige levererade på Natos toppmöte”. Det stod inte exakt vad regeringen ”levererat”, men det krävs inte mycket fantasi för att lista ut att den lovat fortsatt svenskt engagemang i Afghanistan och att sikta mot ett medlemskap i Nato.
Samma dag som Natomötet publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel, från de tre närvarande M-ministrarna, som var en enda lång partsinlaga för medlemskap, eftersom ”det förändrade Nato bidrar till fredsfrämjande operationer”, vilket ”avdramatiserar Sveriges förhållande till Nato”.
Efter det Kalla kriget har Natos roll renodlats till en imperialistisk insatsstyrka, vars första mål blev det forna Jugoslavien. Natos bombkrig mot Serbien 1999 skapade ingen fred utan resulterade i Europas värsta flyktingkatastrof sedan andra världskriget och landets härskare Milošević kunde sitta kvar i ytterligare två år.
Efter Natos senaste bombkrig mot Libyen är landet delat; det bryter ständigt ut nya väpnade strider mellan rivaliserande grupper som slåss om rikedomar, makt och territorium. I Natos pågående krig i Afghanistan, som nu är inne på sitt elfte år, är freden långt borta. Kriget har också spridits till Pakistan.
Nato är ingen fredsmission utan en militärallians för att säkra Västimperialismens politiska och ekonomiska intressen samt ett vapen mot revolutionära rörelser.
Sveriges politiska och militära etablissemang har ständigt varit berett att bistå Nato med vapen och soldater.
Dagens försvarsmakt är mer integrerad i Nato än många av dess medlemmar.
– Det har kommit naturligt. Sverige har anpassat sig efter Natos rutiner, och hur de gör saker. Vi har övergått till samma metodik och har till exempel börjat att bokstavera på engelska som de, säger Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut till tidningen Fokus den 22 mars.
Natos ledning i Washington (USA står för två tredjedelar av Natos budget) vill gärna att kassan fylls på med svenska kronor och gav den svenska regeringen betyget MVG för Libyeninsatsen. Sverige anses som bäst i klassen av alla samarbetsländer och som ett bevis på Natos uppskattning fick Reinfeldt tala vid toppmötet i Chicago.
För att passa in i Natos insatsstyrkor har det svenska försvaret omvandlats från värnpliktsarmé till en insatsstyrka med kontraktanställda.
RS/Offensiv säger nej till svenskt Natosamarbete och medlemskap.
- Kamp för verklig militär nedrustning. Nej till svensk EU- och Natomilitarism med stående förband och nykoloniala insatsstyrkor.
- Omedelbart förstatligande av krigsmaterielindustrin under arbetarnas demokratiska kontroll och styre.
- Stoppa vapenexporten – omvandling av krigsindustrin till civil produktion.
- Global kamp mot imperialismens plundring och krig – för en socialistisk värld.
