foto: Flickr CC
Den 21 januari demonstrerar hundratusentals kvinnor i USA mot Trump.
Efter en femårsperiod av lagar som vill begränsa aborträtten ser USA nu allt fler kvinnor som tar till desperata åtgärder, experter talar om en våg av desperation och har tvingats se framtidens mardröm som en verklighet för dagens kvinnor.
Sedan 2010 har 38 delstaterstiftat fler än 300 lagar i syfte att begränsa aborträtten, lagar som har stängt hälsokliniker i söder, väster och mellanvästern. ”Kvinnor som är gravida och inte vill vara det är desperata och kan ta till vad som helst”, säger en aktivist som allt oftare får brev och mail med frågor och böner om hjälp från kvinnor som försökt göra abort på egen hand.
En ny rapport från Texas (november 2016), den delstat som mest ihärdigt kämpat emot rätten till abort och förebyggande kvinnohälsa, inklusive preventivmedelsrådgivning och sexundervisning, visar att mellan 100 000 och 240 000 kvinnor i barnafödande ålder minst en gång försökt göra abort på egen hand. Det finns troligen ett stort mörkertal.
Kvinnor åker till Mexiko och köper abortpiller eller olika örtextrakt och riskerar sina liv i många fall. En kvinna hade bett pojkvännen slå henne i magen, en annan hade fått rådet att stoppa in smutsigt gräs för att framkalla abort. En som tagit piller hemma hade blödningar fortfarande efter två och en halv veckor och bad förtvivlat om hjälp.
I sju stater är det just nu olagligt för kvinnor att göra abort på egen hand och 37 stater kräver att medicinskt kunnig personal ger abortpiller på klinik. Kvinnor som gjort en abort kan bli åtalade med hjälp av cirka 40 olika lagar även i stater där egen abort inte är olagligt. Istället åtalas de för barnmisshandel, droganvändande och även mord.
Planned Parenthood är en organisation som bildades för 100 år sedan i syfte att informera om förebyggande hälso- och sjukvård, förbättra kvinnors hälsa genom tidig mödravård och preventivmedel. De driver hälsokliniker och har undervisning om sex och hälsa, erbjuder tester av könssjukdomar och mammografi, testar mot livmodercancer samt genomför aborter. De har just nu 650 kliniker i USA och man kan få hjälp och råd online. Var femte kvinna i USA har någon gång använt sig av deras kliniker. De motarbetas aktivt av de i USA som kallar sig ”pro-life”. Trump gillar att kliniker utför mammografi och testar mot livmodercancer men säger att inga skattepengar ska gå till kliniker som erbjuder ”förebyggande sjukvård”, det vill säga allt från råd om preventivmedel till aborter. Planned Parenthood förutspår en tuff framtid under Trump.
Att tala om sexuell hälsa och tillgång till bra och billiga preventivmedel är förbjudet i vissa delar av USA, ett land med hög andel tonårsgraviditeter och där livslängden på kvinnor setts gå bakåt ända sedan 80-talet. USA ligger på plats 50 av 221 nationer när det gäller livslängd och folkhälsa. Mellan åren 1987 och 2007 försämrades livslängden för kvinnor i fler än 300 kommuner (jämfört med i sex kommuner för män). I hela USA var andelen kvinnor utan sjukförsäkring runt 20 procent med stora variationer. I Louisiana saknar var fjärde kvinna sjukförsäkring och de har också den högsta spädbarnsdödligheten.
Undersökningar före valet visade att de som tänkte rösta för Trump eller stödde honom var mycket mer pessimistiska när det gällde framtiden. 81 procent upplevde livet som värre. Av alla som röstade var det 47 procent som tyckte att livet var sämre jämfört med för 50 år sedan.
USA har ingen allmän sjukförsäkring, stora delar av befolkningen står helt utanför och tvingas betala höga avgifter för sjukvård eller klara sig utan. Det finns lagar som tvingar sjukhus att akut hjälpa alla men många har sedan inte råd att betala behandling utan tvingas skuldsätta sig. Den statliga sjukvården för de allra fattigaste heter Medicaid och de flesta delstaterna har program där de fattigaste med barn kan få hjälp, fattiga utan barn oftast inte. Ett lagförslag, Affordable Care Act, försökte göra det obligatoriskt för alla delstater att utvidga Medicaid till nästan alla fattiga men det röstades ner. Nu sker det i vissa delstater och där ser man stora positiva effekter för folkhälsan, familjers ekonomi. Obama införde en sjukförsäkring som många ändå inte har råd med. I Kentucky, som infört en utvidgad Medicaid, kan en kvinna som haft en hjärtattack och har diabetes nu få sjukvård inom programmet, förut skulle hon nekats. I Texas finns det 766 000 fattiga utan sjukvårdsförsäkring. De har inte rätt till Medicaid men har inte råd med Obamacare. Trots det säger delstaten nej till en utvidgad Medicaid.
För att förbättra kvinnors hälsa behövs mödravård, speciellt i början av graviditeten, mammografi och andra hälsotester mot könssjukdomar och cancer, bra häso- och sjukvårdskliniker som finns där kvinnor bor och som erbjuder säker och gratis service.
Det var inte bättre för 50 år sedan och det blir inte bättre av att lagstifta sig tillbaka till då. ■
