Snowden, Morales och USA:s arrogans

2013-07-11 12:45:38


Morales åter i La Paz, Bolivia, efter att ha hållits i tretton timmar.

De senaste turerna kring Snowdenaffären har återigen visat på USA:s maktfullkomlighet och arrogans. Trots att de europeiska regeringarna har uttalat sin oro över att dess medborgare spioneras på av USA:s säkerhetstjänst, ställde Frankrike, Spanien, Portugal och Italien upp som lydiga knähundar när ”någon” tipsade om att ”vissel­blåsaren” Snowden skulle befinna sig på samma plan som Bolivias president Evo Morales och stängde därför sina luftrum för presidentplanet.

Evo Morales hade deltagit på en konferens i Moskva med länder som exporterar gas och hade i rysk tv uttalat sig om att han var beredd att ge Snowden asyl. Han var på väg hem den 2 juli när planet tvingades ­vända om och landa i Österrikes ­huvudstad Wien och kunde lyfta först 13 timmar senare.

Regeringarna ömsom hänvisade till tekniska detaljer, ömsom ­låtsades som ingenting.
”Vi har ingen anledning att be om ursäkt”, menade Spaniens utrikes­minister José Manuel Garcia-Margallo och påstod att luftrummet aldrig stängdes, samtidigt som han ­ursäktar stängningen – som inte alls ägde rum – med att ”någon” hade sagt att Snowden skulle finnas på planet.
”De sa till oss att de var säkra… på att han var ombord”, sa Garcia-Margallo i spansk tv, utan att vilja säga vem ”någon” var.
Frankrike bad om ursäkt för det skedda. Presidenten Hollande ­menar att han hävde flygförbudet så fort att han fick veta att Morales var ombord på planet.
Den påstådda och/eller verkliga inkompetensen har som syfte att dölja USA:s osynliga hand bakom det skandalösa ingripandet. Vad som dock inte kan döljas är den rasistiska och imperialistiska inställningen. Att tvinga ned en statschefs plan på grundval av grundlösa misstankar är något man tror sig komma undan med då det gäller ett litet fattigt land med indianmajoritet.

I ett snabbt sammankallat möte mellan medlemsländerna i UNASUR (Sydamerikanska nationernas union), fördömdes behandlingen av Evo Morales. Statscheferna för Bolivia, Venezuela, Ecuador, Argentina, ­Uruguay och Surinam antog ett uttalande som krävde en ”offentlig ursäkt” för ”kidnappningen” av Evo Morales, som var en ”olaglig handling” i strid mot internationella avtal. Andra länder som Peru, Colombia och Chile uttalade också sitt motstånd, men i mer milda ordalag. Brasiliens president, Dilma Rousseff, som inte var närvarande på mötet, sa att ”det här berör hela Latinamerika”.
Argentinas president Cristina Fernández Kirchner sa att det handlade om ”rester av ­kolonialism som vi trodde hade övervunnits”.

Denna maktfullkomliga arrogans från de rika imperialistiska ländernas sida måste verkligen fördömas, utan att vi för den skull behöver ha några illusioner om dessa regeringar.
För en verklig kamp mot imperi­alismen krävs det att arbetarna och de fattiga runtom i världen enas i kamp mot det system som imperialismen vilar på – kapitalismen.
De fyra länder som hindrade Morales har alla företag med viktiga investeringar i Latinamerika och är starkt drabbade av krisen. Dessutom var reak­tionen stark när Snowdens ­avslöjanden publicerades, speciellt då det visade sig att ambassader och EU:s kontor i Washington och New York var bland de övervakade. Frankrikes president Hollande hotade med att överläggningarna om ett frihandelsavtal mellan USA och EU borde avbrytas under två veckor så att USA kunde få tid att förklara sig. Det faktum att dessa länder har behandlat en statschef på detta förödmjukande sätt visar hur stark USA:s påtryckning måste ha varit.
Sedan dess har Le Monde avslöjat att även den franska ­säkerhetstjänsten olagligen spionerar på ­telefonsamtal, SMS, e-post, fax och internetsökningar.

Socialister i hela världen måste agera mot USA:s och andra länders övervakningsprogram och till försvar för ”visselblåsarna”. Avslöjandena visar också på behovet att lägga informationsteknologin under demokratisk kontroll. Store­brorssamhälle, kapitalism och imperialism går hand i hand – därför kämpar vi för ett demokratiskt socialistiskt samhälle.

Marcus Kollbrunner

Ingen öppenhet trots Obamas löften

Obama talade sig som presidantkandidat varm för hur hans regering skulle bli den mest öppna och offentliga i USA:s historia. Han försvarade till och med ”visselblåsarna”.
”De bästa källorna till information om slöseri, fusk och övergrepp hos myndigheter är ofta offentligt anställda som är villiga att tala ut… det är patriotiska och modiga handlingar som ibland räddar liv och många gånger räddar skattebetalarnas pengar”, sa han enligt Guardian den 7 juni.
Men verkligheten blev den motsatta. Obamas regering har hemlig­stämplat fler dokument än någon annan regering, enligt New York Times (den 20 juni). Obama har även använt Spionlagen från 1917 fler gånger än någon annan president. Nu senast användes lagen mot Breanna (f d Bradley) Manning, som har behandlats brutalt efter att ha läckt 700 dokument och var den främsta källan bakom Wikileaks. Mannings avslöjanden visade bland annat USA:s brott under Irakkriget. Hon har suttit fängslad i tre år och hotas nu av ett 20-år­igt fängelsestraff för sin ”patrio­tiska och modiga handling”.
Medan de som avslöjar brotten mot mänskliga rättigheter fängslas, är Guantanamofängelset fortfarande öppet, trots Obamas löften om att stänga det. Obama har även utökat användningen av s k ”drönare”, fö-rarlösa flygplan, i Jemen, Afghani­stan och Pakistan, där hundratals oskyldi­ga civila har dödats.

Övervakningen på hemmaplan handlar inte främst om att hindra ”terrorister”. I så fall skulle man ha kunnat stoppa Bostonbombarna, utan i stället har fokus legat på att samordna insat­serna mot Occupy- och antikrigsaktivister.

Snowden slog larm

Edward Snowden läckte i våras uppgifter till den brittiska pressen om USA:s och Storbritanniens övervakning av internet- och ­telefontrafik. Han jobbade då för USA:s säkerhetstjänst NSA som IT-tekniker, men har också jobbat åt CIA.
Snowden avslöjade bl a hur ett program kallat ”Prism”, som drivs av NSA, övervakar internettrafik och telefonsamtal. Programmet startades under Bush, men har utökats under Obama. Företag som Google, Facebook, Skype, Microsoft, Apple och Yahoo har samarbetat genom att förse NSA med uppgifterna. NSA har erkänt att bara under mars 2013 lagrades 97 miljarder uppgifter, som visar vem man har talat med, chattat med, skickat e-post till eller bytt filer med och vilka sidor man har besökt.
Snowden befann sig i Hongkong då artiklarna publicerades. På NSA:s begäran väcktes åtal mot Snowden, som den 23 juni åkte till Moskva. Rysslands president Putin erbjöd honom asyl, men med stränga krav på att han skulle upphöra med all aktivitet som ”skadade USA”, vilket Snowden inte gick med på. Sedan dess befinner han sig i transithallen på Moskvas flygplats.
Därifrån har han ansökt om asyl i 27 länder, av vilka Venezu­ela, Nicaragua och Bolivia har gått med på att bevilja honom asyl. Frågan är hur han ska kunna ta sig dit, då det enda kommersiella flyget till Latinamerika går över europeiska luftrum. Om ett presidentplan ­stoppades på blotta misstanken om att han skulle vara ombord lär de inte släppa igenom ett vanligt kommersiellt flyg.