Om det ska städas oftare krävs fler anställda.
Luleå Kommun följer inte Folkhälsomyndighetens allmänna råd om hur skolor och förskolor ska städas, och har fått kritik av den kommunala myndigheten Miljö- och byggnadsförvaltningen.
–Det behöver städas oftare och städningen måste underlättas, men då måste vi också bli mer folk. Vi jobbar redan på gränsen till vad som är möjligt, säger lokalvårdare på Örnässkolan som Offensiv har träfffat.
Luleå kommun har städning av skolor och förskolor till största delen i egen regi, men städning regleras ändå i ett städavtal mellan ”utföraren” – stadsbyggnadsförvaltningen – och ”kunden” – barn- och utbildningsförvaltningen.
– Problemet är att avtalet däremellan inte lever upp till Folkhälsomyndighetens allmänna råd, säger Joel Domeij, miljöinspektör vid miljö- och byggnadsförvaltningen.
Kritiken mot städningen på skolorna handlar bland annat om för låg städfrekvens, bristande städbarhet i lokalerna samt brister i egenkontrollen (att själv kontrollera att städning utförs så att barnens och personalens hälsa inte riskeras).
– Vi får enligt lagen bara påpeka brister, inte ge förslag på lösningar. Det är upp till skolan att lösa, säger Joel Domeij.
Sedan 2004 städas låg- och mellanstadiets klassrum bara varannan dag och högstadiet var tredje dag. Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd ska alla klassrum städas varje dag. Toaletter städas visserligen varje dag, men enligt råden måste dessa i vissa fall städas oftare om de är hårt belastade.
– Hittills har skolan försökt lösa en del städning genom att lägga ansvaret på pedagogerna. Till exempel ansvar för whiteboard, gardiner och vad som finns inne i klassrummet. Nu börjar de väl inse att det inte är realistiskt. Vi har fått höra att det pågår diskussioner om att städavtalet ska omförhandlas. Men det är ganska kostsamma åtgärder, så det kommer nog att komma upp som ett politiskt beslut, säger miljöinspektör Joel Domeij.
– Rättvisepartiet Socialisterna anser att skollokaler måste städas minst varje dag, men att den slutgilitiga nivån på städning ska avgöras av lokalvårdarna i dialog med annan personal och elever på respektive skola/förskola.
– Dessutom måste lokalvårdarna och annan personal få tid att gå igenom vilka investeringar som behövs för att markant förbättra städbarheten. Att vissa låg- och mellanstadieskolor till exempel fortfarande saknar kapprum vid entréerna är helt oacceptabelt. Städning handlar om barn och personals hälsa, men också om elevernas möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen, om jämställdhet och trygghet, säger Jonas Brännberg, kommunfullmäktigeledamot för Rättvisepartiet Socialisterna. ■
