Stoppa Förbifartens miljödiskriminering

2015-03-25 13:15:56




Förbifart Stockholms miljökonsekvenser drabbar fattigare bostadsområden i Akalla och Hjulsta särskilt allvarligt. Politikerna har insett att bilismen skapar stora hälsoproblem för befolkningen (fler dör av trafikgenererade luftföroreningar än av trafikolyckor) och försöker därför förflytta trafikflödet från inner- till ytterstaden.

Att Trafikverket tonar ner allvaret i de lokala miljökonsekvenserna beror på att man utgår ifrån uppsatta gränsvärden. Men det finns inget golv för när buller och luftföroreningar är harmlösa.
Trafikbuller ökar risken för sömnsvårigheter, hjärt- och kärlsjukdomar och har en negativ påverkan på barns inlärningsförmåga. Buller i grön- och friluftsområden försvårar den nödvändiga stressåterhämtningen för boende i närområdet och påverkar hälsan negativt.

Luftföroreningar ökar också risken för hjärt- och kärlsjukdomar liksom för luftvägssjukdomar. Värst drabbas barn, astmatiker, sjuka och gamla.Ohälsotalen är redan högre i fattigare områden som Akalla och Hjulsta, som nu alltså kommer att drabbas av ytterligare en ohälsokälla i form av Förbifarten.
För varje ökning av luftburna ultrafina partiklar (från väg- och bromsslitage) ackumuleras fler partiklar i kroppen över tid, som leder till försämrad hälsa. Den så kallade dosresponsen för luftburna PM10-partiklar innebär att för varje koncentrationsökning i inandningsluften med 10 µm/m3 ökar den förtida dödligheten med 4,3 procent.
Trafikverket uppskattar ökningen av dessa luftburna partiklar till 50 procent i Hjulsta och 38 procent i Akalla. Dödligheten kommer därmed att öka med drygt 4 procent i Hjulsta och 3 procent i Akalla i jämförelse med om Förbifarten inte byggs. Det finns skäl att betrakta dessa siffror som underskattningar eftersom bilismen och utsläppen i hela regionen troligen skulle minska om projektet skulle skrotas, vilket Trafikverket inte beaktar i sina analyser.
Sot, som är bland de farligaste luftburna ämnena och kan uppmätas upp till en kilometer från större vägar, diskuteras överhuvudtaget inte i miljökonsekvensbeskrivningen för Hjulsta och Akalla.
Trafikverket försöker mildra de lokala miljökonsekvenserna med bullerskärmar, -vallar och ljudisolerande fönster för att minska bullerstörningar i bostäderna, men utemiljöer och grönområden kommer
ändå att bli lidande.
Dessutom minskar effekten av barriärerna redan på 100 meters avstånd från vägen och skärmarna skapar ett störande lågfrekvent buller som inte inkluderas i Trafikverkets modeller.

Förbifart Stockholm handlar om liv och död för de som bor och verkar i närheten av tunnelmynningar och där vägen ska gå i ytläge. Kravet på överdäckning är utan tvekan viktigt, men egentligen inte nog för att förhindra ökade hälsorisker. ■