foto: Luleå kommun
Carina Sammeli (S) förstår ingenting.
Torsdagen den 26 maj stod Svartöstadsskolan tom på barn. Eleverna slöt upp i en endags-varningsstrejk i protest mot ”Framtidens skola” som innebär att skolan ska stängas för gott den 17 juni. Efter en kort samling på skolgården tågade barn, föräldrar, mor- och farföräldrar, grannar och andra till Svartöstadens Folkets Hus, Blackis, där en dag fylld av aktiviteter och diskussioner följde.
–När man tycker att något är fel, som att kommunen vill stänga vår skola, då måste man protestera. Det är därför vi strejkar idag, sa föräldern Anna Widén på samlingen som inledde strejken.
Efter fotografering och sång på skolans trapp ställde alla upp med banderoller och plakat och tågade iväg under talkörer som ”Vems skola? Våran skola! Vems framtid? Våran framtid!” och ”Demokrati, varje dag – inte bara när det är val!”
Föräldrar från Örnässkolan och Kyrkbyskolan var också på plats. Från Samordningsgruppen Hela Kommunen ska Leva och Lära kom också stöduttalanden från bland annat Sunderbyn och Vitå.
På Blackis ropades barnen upp och delades in i åldersblandade grupper på cirka 15 barn för att sen delta i det program som föräldrarnas strejkkommitté hade förberett. Fem olika stationer varvades med mellis, lunch och fri lek. Fokus var på samarbete, demokrati, att kämpa för sina rättigheter – och framförallt att ha kul.
Kojbyggestationen uppskattades
enormt av barnen. Andra aktiviteter var bland andra teater, trekamp och en ”demokrativerkstad” med övningar och diskussioner om exempelvis vad som driver politikerna som har bestämt sig för att stänga skolan, om Barnkonventionen följs i verkligheten och om hur kamp och protester kan förändra situationen.
Efter över sju månaders kamp för att rädda skolan hade barnen många insikter att diskutera:
– Att kommunen ska stänga våran skola är ju ett beslut som påverkar oss jättemycket, men de lyssnar inte alls på oss.
– Eller, de låtsas lyssna på oss [barn], men egentligen bryr de sig inte vad vi säger. De tänker bara på pengar. De tror att stora skolor ska göra att de kan spara pengar.
– Fast när vi har protesterat har de ju ändrat sig lite. Till exempel ska de inte lägga ned högstadierna på Hertsön och på Kråkbergs längre.
– Att göra som vi gör idag och strejka är det enda sättet att få dem att lyssna fast de inte vill. Som folk gjorde för att få bort Apartheid.
Strejken fick bra mediagenomslag med rapporter i båda lokaltidningarna, TV och radio. Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Carina Sammeli (S) kommenterade i radio att hon tycker det ”är väldigt tråkigt att man tar ut barn i strejk och riskerar deras utbildning.”
Som flera föräldrar och barn konstaterade under strejkdagen var det värt en ynka dags lärorika brott mot skolplikten för att fortsätta protesterna mot Socialdemokraternas enögda stordriftsplan som riskerar framtiden för både barnens utbildning, lärarnas arbetsmiljö och lokalsamhällenas hållbarhet.
Lärarna går till Arbetsmiljöverket
Som Offensiv rapporterade om i förra veckan har skyddsombuden för pedagogerna på Svartöstadsskolan skrivit till kommunen och tagit upp en rad arbetsmiljöproblem som resulterar från den hastiga nedläggningen av skolan. Arbetsgivarens svar tillfredsställde inte, och skyddsombuden – som representerar såväl Lärarförbundet som Lärarnas Riksförbund – har nu gått vidare med en formell 6.6a-anmälan till Arbetsmiljöverket.
Pedagogerna, som har fått totalt sju veckor på sig att hantera stängning, flytt och förberedelser för ett nytt läsår på en ny skola samtidigt med sina ordinarie arbetsuppgifter, upplever bland annat oro, stress, ångest, sömnbesvär och förhöjt blodtryck. De har krävt att flytten från Svartöstadsskolan till Örnäset skjuts upp.
Även skolstrejken den 26 maj tog upp kravet på att skjuta upp stängningen med åtminstone ett år. Carina Sammeli (S) i de lokala TV-nyheterna kommenterade det här genom att påstå att ”i dagsläget får jag inte signalerna från de som jobbar på skolorna att det behöver omprövas”.
Då det därmed är bekräftat att Socialdemokraternas mottagning för ”signaler” är ur funktion är det glädjande att folkinitiativet för en folkomröstning om ”Framtidens skola” nu räknar över 5 800 namn (av de minst 6 000 – tio procent av kommunens röstberättigade – som behövs för att begära folkomröstning).
