foto: Per-Olof Forsberg
Ingången till Arbetsdomstolen, som återigen har dömt i arbetsgivarnas favör.
Idag, den 21 april, kom en unik klassdom från Arbetsdomstolen: fackförbunden Unionen och Sveriges Ingenjörer får inte strejka i pensionsfrågan. Arbetsdomstolen ger därmed den aggressiva arbetsgivarorganisationen Almega, som politiskt finns långt ut på högerkanten, rätt som har hävdat att det råder fredsplikt i pensionsfrågor och att fackförbunden därmed enligt lagen inte kan strejka.
Det var den 6 april som de båda fackförbunden varslade om strejk eftersom Almega, den mest hårdföra och provokativa av alla arbetsgivarorganisationer, vägrade gå med på kravet på årliga avsättningar till flexpension, det vill säga extra pensionsavsättningar, och en förstärkt möjlighet att gå ner i arbetstid inför pensionen.
”Almega står ensamma som motståndare till det system som kallas flexpension. Det handlar om att bygga ut den ekonomiska och villkorsmässiga tryggheten för individen. Inom Svenskt Näringsliv har redan 28 av 36 arbetsgivarförbund träffat överenskommelser om flexpension”, skrev Sveriges Ingenjörer i en kommentar till varslet.
Den 14 april tog sedan Almega fackets varsel till Arbetsdomstolen och överlämnade en så kallad ”fredspliktsinvändning”. Enligt Almega reglerades pensionsfrågor i ITP-avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK och eftersom detta avtal inte är uppsagt för omförhandling var det inte tillåtet att strejka.
Det var ytterligare en provokation från en arbetsgivarorganisation som samtidigt organiserar strejkbryteri för att knäcka sjöbefälens strejk som inleddes den 12 april och som pågår fortfarande. Läs mer om detta här.
Almega var självfallet medveten om att det i Arbetsdomstolen oftast är arbetsgivarna som vinner de avgörande domarna. En enig Arbetsdomstol beslöt år 2007 att Connex (idag Veolia) hade ”rätten på sin sida” när man sparkade tunnelbaneförarnas fackordförande Per Johansson 2005.
I kampen för avtalsenliga löner, som drev byggnadsarbetare i Storstockholm mot det lettiska företaget Lavals lönedumpning 2004 (Waxholmsmålet) dömde AD alltid mot facket – så var fallet i flera domar. Arbetsdomstolens klassdomar i den striden ledde sedan till den antifackliga Lavallagen.
Arbetsdomstolen dömde mot sopgubbarna i Stockholm och Transport 2010 och gav grönt ljus för både lönesänkningar och till att fasta jobb omvandlades till provanställningar.
I målet om föreningsrättskränkning av huvudskyddsombudet Reza Forghani vid bussbolaget Arriva 2015 dömde Arbetsdomstolen till arbetsgivarnas och bussbolagets förmån.
Många är de strejkande arbetare som har avskedats eller fått dryga böter till följd av Arbetsdomstolens domar.
Arbetsdomstolens nya antifackliga dom måste utmanas i avtalsrörelsen med strejker och omedelbara sympativarsel till sjöbefälen.
