Massivt stöd för strejkerna på Island för högre löner och förbättrade arbetsvillkor.
I torsdags, den 30 april, inleddes en serie strejker för högre lön på Island. 10 000 strejkade och ytterligare 60 000 är beredda att tas ut i generalstrejk den 26 maj. Strejken har massivt stöd, 91,6 procent i opinionsmätningarna.
Det är signalerna om en vändning i ekonomin efter sju år av kris och lönestopp som fått trycket att öka. Kravet är att minimilönerna under tre år ska höjas från motsvarande 13 500 svenska kronor till 19 000 i månaden (från 214 000 till 300 000 isländska kronor). En normal lön efter sju års arbete är 14 000 svenska kronor i månaden (222 000 isländska). Allt fler tvingas ha dubbla jobb för att klara sig.
Förutom lönerna handlar strejken också om krav på förbättrade arbetsvillkor, exempelvis rätten till vidareutbildning.
94,6 procent av medlemmarna i SGS röstade för strejk. Hälften av medlemmarna deltog i omröstningen, vilket är fler än tidigare. SGS samlar 19 fackförbund inom främst privata sektorn och har 53 000 medlemmar, drygt hälften av medlemstalet i ASI, Islands motsvarighet till LO.
Inom fiskeindustrin har miljardbonusar och 33 procents löneökningar till cheferna i ett av de största företagen, HB Grandi, ökat trycket ytterligare.
Fackens lönekrav skulle kosta bolaget en tiondel av chefernas bonusar på 2,7 miljarder isländska kronor (170,6 miljoner kronor)..
De tre fackliga centralorganisationerna (motsvarigheter till LO, TCO och Saco) står mycket starka. Omkring 85 procent av alla löntagare är fackligt anslutna.
10 000 arbetare på 2 000 företag deltog i 12-timmarsstrejken i torsdags. Hotell, utflyktsbussar och andra delar av den växande turistnäringen stod tomma och stilla. Även inom fiskindustrin, där arbetsgivarna har lovat vissa eftergifter, var uppslutningen på de uttagna arbetsplatserna total.
Trycket för löneökningar finns i alla yrkesgrupper. 3 000 universitetsanställda, som är medlemmar i akademikerfacket, strejkar sedan 7 april. Även jurister på statliga myndigheter och tekniker inom sjukvården är ute i strejk. Lärare och läkare hör till dem som har fått vissa löneökningar.
Om arbetsgivarföreningen Sa inte backar är en hel serie strejker planerade i maj. Först två stycken 48-timmarsstrejker, den 6-7 maj och 19-20 maj. Därefter en obegränsad generalstrejk från den 26 maj. Landsorganisationen ASI har varslat att över 56 000 kommer att tas ut i generalstrejken.
Löntagarna utgör en dryg tredjedel av landets befolkning på 300 000 invånare. Stödet till facket är dock massivt. 91,6 procent stöder kraven på lönehöjningar och bara 4,3 procent är mot höjd minimilön, rapporterar islandsbloggen. Stödet är starkast bland kvinnor och lågutbildade. 45 procent svarade att minimilönen borde vara högre än fackens krav.
Strejkerna reflekterar också ett politiskt missnöje. I en opinionsmätning som redovisas av islandsbloggen har statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson mycket låga siffror. ”Bara 9 procent tycker att han är hederlig. Och 5 procent säger att han har kontakt med allmänheten. Flest positiva egenskaper har Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir.”
I en annan mätning nyligen blev Piratpartiet största parti med 23,9 procent. Det styrande självständighetspartiet fick 23,4 procent. ”För att vara helt ärlig vet jag inte varför vi fått så stort förtroende”, kommenterade Piratpartiets ledare Birgitta Jonsdottir, och fortsatte: ”Den traditionella politiken har inte visat några framsteg och folk är trötta på att vänta på förändring.”
Direkt när krisen slog till på Island organiserades många protester. Därefter har rörelsen underifrån hämtat andan och hoppats på en vändning. Nu inser de flesta löntagare att ingenting kommer att ske utan kamp.
Det massiva stödet för strejkerna visar också möjligheterna att bygga ett nytt arbetarparti med förankring på arbetsplatserna, ett socialistiskt alternativ till dagens partier. ■
