foto: Luca Rossato / Flickr CC
Kvinnor drabbas hårdast av den rådande högerpolitiken.
Ständigt kommer nya rapporter om hur högerpolitikens omvandling av arbetsmarknaden gör arbetare sjuka. Senast är Arbetsmiljöverkets undersökning i samband med att nya regler träder i kraft den 31 mars.
Mellan åren 2010 och 2014 har antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av den organisatoriska arbetsmiljön ökat med 70 procent. För hög arbetsbelastning och problem i relationerna på arbetsplatsen är exempel på vad som ligger bakom siffrorna. För kvinnor har stressrelaterade sjukdomar ökat med 78 procent.
I en ny intervjuundersökning som Arbetsmiljöverket har genomfört svarar 80 procent av de anställda att de känner någon som har blivit sjuk på grund av stress på jobbet. 72 procent känner någon som är i riskzonen för att bli sjuk på grund av stress på jobbet.
Forskning visar också att osäkra jobb ökar risken för jobbrelaterade sjukdomar. I de tillfälliga jobben, vars andel ökat snabbt de senaste åren, löper arbetare 25 procent större risk att drabbas av psykologiska störningar (som trötthet, lättare depression, sömnsvårigheter och huvudvärk) än fast anställda. Risken är också större för fysisk ohälsa och arbetsskador enligt en kunskapsöversikt av Forte.
Störst risk för ohälsa på grund av jobbet löper arbetare i kvinnodominerade yrken och välfärdsyrken.Fyra av fem yrkesgrupper som toppar andelen sjukskrivningar på grund av stress finns inom välfärdssektorn. Bland dessa yrken finns socialsekreterare, psykologer, behandlingsassistenter, förskollärare och fritidspedagoger.
Luleå kommuns medarbetareundersökning visar på hur åratal av nedskärningar och ökad press har lett till enormt höga stressnivåer. 61 procent av de anställda har känt stress som har lett till sömnsvårigheter eller magbesvär de senaste 12 månaderna. Inom skolan är siffrorna ännu högre med 69 procent som har känt sådan stress. Som ett resultat ökar nu sjuktalen snabbt, precis som i resten av landet.
Arbetsmiljöverkets nya regler ska klargöra att arbetsgivaren har ”ett ansvar för att organisera arbetet så de anställda inte får en ohälsosam arbetsbelastning. Kraven i arbetet ska stämma överens med resurserna.”
Detta är förstås bra och reglerna kan användas som ett redskap i en kamp från de anställda och fack för att ta strid för mer resurser och en dräglig arbetsmiljö. Men så länge regering och kommuner fortsätter att dränera offentliga sektorn på resurser, samtidigt som privata vinstintressen får breda ut sig och maximera vinsten på de anställdas och brukarnas bekostnad, är det en omöjlig ekvation att kombinera med en bra arbetsmiljö.
Regler måste kombineras med resurser. För det krävs en massiv kamp underifrån för pengarna tillbaka till välfärden och mot vinsthungriga storföretag. Det arbetet tar sitt avstamp i aktiviteter på varje arbetsplats.
