Tre expertgrupper med representanter från högskolan, myndigheter och näringsliv har på uppdrag av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (Iva) fått formulera förslag för hur framtidens universitet ska se ut och finansieras. I en delrapport från en av expertpanelerna föreslås att svenska högskolor och universitet ska få ta ut studieavgifter.
Idag är det inte tillåtet för svenska högskolor att ta ut studieavgifter för svenska studenter. Dock finns det hos utbildningsdepartementet ett utredningsförslag om att införa avgifter för studenter från länder utanför EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Samtidigt ska reglerna mot avgifter för svenska studenter stärkas och bli lag. Men införandet av studieavgifter ligger helt i linje med Bolognaprocessen, för att marknadsanpassa och konkurrensutsätta utbildningssystemen i hela EU.
Bolognaprocessen
Ett led i detta är att högskoleutbildningen i Sverige görs
om till ett mer amerikaniserat system, och delas in i tre nivåer;
kandidatexamen (3 år), masterexamen (2 år) och forskarutbildning
(3 år). En sådan här anpassning har redan röstats
igenom i riksdagen. Införs sedan studieavgifter för utomeuropeiska
studenter är steget till studieavgifter för alla inte långt
borta.
Expertgruppen inom Iva skriver i sin delrapport att den enskilda högskolan,
om den tror att den kan fortsätta attrahera studenter, själv
ska få besluta om att ta ut studieavgifter. Populära utbildningar
och universitet ska alltså tillåtas vara avgiftsbelagda.
Gruppen säger även att samhällsviktiga utbildningar som
inte lockar lika många studenter bör ha låga eller inga
avgifter. För att motverka social snedrekrytering kan gruppen tänka
sig någon form av stipendiesystem och/eller utvecklat studiemedelssystem.
Men i praktiken innebär detta att ungdomar med arbetarbakgrund och
sämre ekonomiska förhållanden i större utsträckning
kommer att söka sig till de utbildningar som inte är avgiftsbelagda.
Avgifter riskerar också att på sikt öka löneklyftorna,
då långa utbildningar blir ännu dyrare och därmed
motiv för ännu högre lönenivåer.
Från regeringens sida säger man sig vara skeptisk. Utbildningsminister
Leif Pagrotsky säger till TT att han är ”bestämd
motståndare till förslaget och vill lagstifta mot avgifter
för svenska studenter”. Han säger sig istället vilja
minska den sociala snedrekryteringen genom att skapa fler högskoleplatser.
Detta rimmar illa med förslagen om avgifter för utomeuropeiska
studenter och den fortsatta EU-anpassningen av högskoleutbildningen.
Och på vilket sätt har s-regeringen bidragit till minskad
social snedrekrytering?
Enligt en ny rapport från Socialstyrelsen lever en femtedel av
landets studenter under existensminimum. För att klara ekonomin
får många ta extrajobb. Men inkomsterna från detta
får inte överstiga 34 000 kronor om året – annars
minskar studiemedlet. Detta gör att fler studenter är beroende
av ekonomiskt stöd från sina föräldrar, vilket förutsätter
att föräldrarna har ekonomiska medel för detta.
Studielön
I förhandlingarna om vårbudgeten har miljöpartiet krävt en höjning av bidragsdelen i studiemedlet med 1 000 kronor. Även vänsterpartiet och s-studenter har kommit med liknande förslag. Av detta blev det bara en hundralapp när det kom till kritan. Vad som krävs för att bli av med den sociala snedrekryteringen är införandet av studielön. Då kan alla, oavsett bakgrund, studera på högskolan utan att bekymra sig över ekonomin.
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för:
•
Inför studielön – ingen ska tjäna mindre än
17 000 i månaden
•
Stoppa marknadsanpassningen av högskolan
Davis Kaza
