Tiotusentals studenter är ute i strejk i den kanadensiska provinsen Québec.
Tiotusentals studenter är i skrivande stund (den 21 april) ute i strejk och andra protester i Québec, Kanada. Hela 75 000 tog till gatorna den 2 april för att protestera mot den liberala regeringens nedskärningar. Även om antalen är imponerande bleknar de i jämförelse med ”Lönnvåren” (Maple Spring), 2012 års studentmobilisering.
Regeringens, polisens och även universitetsledningens repression har varit hård: Tio studenter riskerar avstängning till följd av deras inblandning i politiska aktioner och polisen har tillåtits att beträda campus för att upprätthålla den föreskrift som tvingar studenterna tillbaka till klassrummen.
Våren år 2012 skedde den största studentrörelsen i den kanadensiska historien i Québec. På höjdpunkten strejkade 300 000 studenter inom den högre utbildningen över hela provinsen. Den 22 mars 2012 samlades över 200 000 studenter och arbetare för att protestera mot höjningen av studieavgifterna som föreslogs av Jean Charests liberala regering.
Det tvistas om huruvida strejken vann. Däremot var två tydliga resultat att Parti Québécois-regeringen (PQ) som valdes under hösten skrotade avgiftshöjningen och att nivån på den politiska medvetenheten höjdes bland en hel generation av studenter.
Under perioden 2012-2014 har studenter sökt utlopp för sin politiska energi. Detta ledde till att Alternative Socialiste (CWI i Québec) grundade en bred studentkommitté på Québecs universitet i Montreal UQAM, centrum för studentaktivism i Montreal, ”Éstudiant-es socialistes UQAM”.
Med visionen att förena socialister och marxister över hela universitetet uppmuntrade vi medlemmar att höja sin röst under deras studentfacks stormöten och föra fram krav för att försvara både studenters och arbetares intressen.
Gruppen ”Comité Printemps 2015” (Vårkommittén 2015) har tagit ledningen i den pågående studentrevolten. Gruppen förde samman studentaktivister som redan var starkt radikaliserade och gjorde knappt några ansträngningar för att uppmuntra studenter i allmänhet att ansluta sig till deras rörelse.
Comité Printemps 2015 har en platt organisationsstruktur utan ledarskap: Det finns inga specifika kampanjer eller krav förutom för en generalstrejk mot åtstramningar. Alla beslut fattas av icke valda arbetsgrupper utan ansvarsskyldighet.
Trots bristen på demokratiskt ledarskap, och föraktet som många studenter tycks visa mot alla som inte deltar, illustrerar denna rörelse trots allt att ett viktigt skikt av studenter är beredda att slå tillbaka. Ännu fler skulle delta om rörelsen förde fram klara mål, bildade demokratiskt fungerande aktionsorgan för att alla ska kunna spela en aktiv roll i beslutsprocessen, i utformandet av krav och framtida aktioner med mera.
Statens och universitetets repression visar att den styrande klassen är rädd för studentrörelsen och att den har den massiva kampen för tre år sedan färskt i minnet. Men för att studenterna ska vinna verkliga framgångar måste de etablera starka band med den organiserade arbetarrörelsen som även den reser sig mot åtstramningarna.
Just nu är arbetarklassens vrede stark, särskilt efter att sänkningar av löner, pensioner och bidrag redan har provocerat fram massdemonstrationer under de senaste månaderna. Strejker planeras inom flera sektorer de närmaste månaderna.
En dag med massprotester och strejker över hela provinsen, i form av en 24-timmars generalstrejk följd av upptrappade aktioner, skulle utgöra ett viktigt steg framåt för att föra samman arbetare och studenter i bygget av masskampen och för att få ett slut på denna nedskärningsregering. ■
