Militären får 5,5 miljarder mer – vård, skola och omsorg rustas ner

Publicerad av

Tema: Sveriges ekonomi

70 robotbestyckade Super-Jas ska byggas. (foto: )
70 robotbestyckade Super-Jas ska byggas.

Idag den 15 maj presenterades försvarsberedningens med representanter från samtliga riksdagspartier sin nya rapport ”Försvaret av Sverige. Starkare försvar för försvaret av Sverige” (Ds 2014:20). Som titeln anger vill en i huvudsak enig försvarsberedning öka anslaget till militären. Försvarsberedningen skriver att försvarsbudgeten behöver öka med upp till 5,5 miljarder årligen under de kommande tio åren.

Men medan regeringen föreslagit att försvarsanslaget ökar med 1,1 miljard kronor till 2018 vill Socialdemokraterna höja försvarsanslagen med 900 miljoner kronor mer, totalt 2 miljarder mer för 2018. ”Vår bedömning är att ytterligare ekonomiskt tillskott, utöver det som regeringen föreslagit, är nödvändigt till Försvarsmakten åren 2014-2019. En kommande regering har att ta ansvar för detta”, skriver de tre S-ledamöterna i försvarsberedningen. 

Torbjörn Björlund, Vänsterpartiets ledamot i försvarsberedningen, har också skrivit en reservation där han bland annat vänder sig mot en rad NATO- och EU-positiva skrivningar, försvarsberedningens enögda beskrivning av världsläget och t ex förslaget om att åter placera fasta förband på Gotland. Vänsterpartiet är dock för en höjning av försvarsanslagen, men anger ingen siffran utan skriver att höjningen kan behöva bli ”högre eller lägre” än vad allianspartierna kräver.
Den föreslagna militära upprustningen består exempelvis av att antalet nya super-JAS (JAS 39E) ökar från 60 till 70, vilka ”bör utrustas med ett robotsystem som på långa avstånd och med hög precision kan bekämpa prioriterade markmål”. Antalet ubåtar ökas till fem samt stridsförband som snabbt an mobiliseras. Vidare pläderar försvarsberedningen för ett ännu närmare samarbete med NATO och önskar skapa gemensamma förband med andra nordiska och baltiska länder (nästan samtliga är med i NATO). ”Utvecklingen av övningar tillsammans med andra länder ska i första hand ha sin grund i samarbetet med de nordiska och baltiska staterna samt Nato och USA”, slår försvarsberedningen fast.

Allt detta motiveras med det påstått växande hotet från Ryssland. Försvarsberedningens beskrivning av världsläget är en kopia av vad Washingtons hökar och dess chefslobbyist i Europa, Carl Bildt, säger och skriver. ”Ryssland eftersträvar en internationell ordning med flera maktcentra där Ryssland vill vara ett… Georgienkonflikten 2008 visade att den ryska tröskeln för att använda militärt våld hade sänkts. Den ryska aggressionen mot Ukraina visar att tröskeln är än lägre”, skriver försvarsberedningen samtidigt som man hoppas att NATO:s fokus på Sveriges närområde ”kommer att göra samarbete med Sverige intressant för NATO”. Försvarsberedningens framtidsscenario är det moderna kalla krigets; Västimperialismen är i en ”utdragen period av friktioner med Ryssland” som visserligen ”kommer att sätta sammanhållningen inom både EU och NATO på prov men det kan även ha en mobiliserande verkan och stärka sammanhållningen inom och mellan organisationerna.”
Och skulle det bara vara den ryska imperialismen som eftersträvar ”flera maktcentra”? Försvarsberedningen är egentligen inget annat än en lång partsinlaga för det man kallar det tarnsatlantiska samarbetets – mellan Europa/EU och USA/NATO – globala hegemoni.
Kriget mellan Ryssland-Gerogien 2008, som inleddes med Georgiens ”nattbombningar i Sydossetien”, enligt EU:s granskningskommission 2009 och som den georgiska regimen sannolikt startade i hopp om att påskynda anslutningen till NATO, var en vändpunkt. Men inte på det sätt som försvarsberedningen beskriver, utan efter Georgienkriget sänktes alla svenska trösklar gentemot NATO. Tre år senare deltog svenska JAS-plan i NATO:s krig mot Libyen och två år senare fattade Alliansen beslut att svenska styrkor ska ingå i NATO:s insatsstyrkor. Socialdemokraterna har varit minst lika NATO-vänlig som regeringen, ständigt beredd att ge mer till försvaret och dra en lans för den inhemska vapenindustrin.
Försvarsmakten har cirka 95 miljarder kronor i materiella anläggningstillgångar, cirka 27 000 anställda och tillförs varje år mer än 40 miljarder kronor, skriver försvarsberedningen. Årets försvarsbudget ligger i själva verket på cirka 43 miljarder kronor, vilket motsvarar kostnaden för nära 130 000 nya välfärdsjobb.

Samma politiker som är överens om att skära ned och höja skatterna framöver lovar nu fortsatt miljardrullning till militären, vilken också ska ses som en gigantisk statlig subvention till vapenindustrin, särskilt Saabkoncernen.
Den svenska militära upprustningen är en del av NATO:s, med stöd av EU, militarisering av Östersjöområdet, vilken skärper dagens konflikter och ökar hotet om framtida väpnade sammandrabbningar.

Rättvisepartiet Socialisterna säger:

  • Kamp för omedelbar militär nedrustning. Inget svenskt NATO-samarbete eller medlemskap.
  • Omedelbart förstatligande av krigsmaterielindustrin under arbetarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandling av vapenindustrin till civil, samhällsnyttig produktion.
  • Stoppa vapenexporten.
  • För ett nytt kämpande och socialistiskt arbetarparti.
  • Global kamp mot imperialismens plundring och krig – för en socialistisk värld.