Terrordåden i Bryssel: Enad kamp mot våld och rasistisk splittring

Publicerad av Per Olsson

Plats: Bryssel Tema: Repression

Över 34 människor har hittills mist sina liv efter terrordådet i Bryssel. (foto: )
Över 34 människor har hittills mist sina liv efter terrordådet i Bryssel.

Tisdagen den 22 mars genomfördes två fruktansvärda terrorattacker i Belgiens huvudstad Bryssel. Den första strax efter klockan åtta på morgonen vid incheckningsdiskarna på Bryssels internationella flygplats, Zaventem, och kort tid därefter utfördes det andra dådet vid Maalbeeks tunnelbanestationen inte långt ifrån EU:s byggnader.

Terrorattackerna i Bryssel följde samma mönster som de fega, blodiga och samordnade terrorattackerna på sex platser i Paris i november ifjol vars enda syfte var att döda så många som möjligt. Som socialister tar vi bestämt avstånd från detta dåd och alla former av terrorism.

Att terrorattackerna i Bryssel följer efter en veckas jakt på misstänkta terrorister runt om i Belgien, som slutade med att en av de misstänkta sköts ihjäl av polis och att flera arresterades, däribland Salah Abdeslam som har pekats ut som en ansvarig för Parisdåden, betyder att det sannolikt var en hämndaktion från reaktionära islamistiska terrornätverk. Senare under eftermiddagen kom uppgifter om att IS (Islamiska staten) har tagit på sig ansvaret för attackerna.

När detta skrivs på eftermiddagen den 22 mars uppger belgisk media att minst 34 har dödats och mångdubbelt fler skadats. 

I en allt farligare värld har terrorn blivit epidemiskt. Under de senaste åren har det skett en skrämmande ökning av antalet personer som faller offer för olika terrorgruppers attacker. 

De flesta som dödas är oskyldiga fattiga. ”De länder som flest har tvingats fly från eller har det största antalet människor på flykt inom landet är de som drabbats värst av terrorn. I elva länder  dödades mer än 500 personer i terrorattacker år 2014. Tio av dessa länder hade flest antal människor på flykt i andra länder eller inom landet”, enligt Global Terrorism Index 2015 som också påpekar att det är dåd utförda av högerterrorister och ensamma våldsverkare som skördat flest offer i Väst sedan år 2000.

Ändå kommer rasister och det borgerliga etablissemanget att, med terrordåden i Bryssel som ursäkt, skylla på flyktingarna och bygga nya murar och stängsel.

Den belgiska högerregeringen var inte främmande för att använda terrorattacken mot Carlie Hebdos redaktion i Paris i januari 2015 som ett tillhygge mot fackföreningarnas kamp mot samma regerings drakoniska attacker på välfärd och avtalade sociala rättigheter. Då sade ministrar att strejker var ”olämpliga” och på nytt restes krav på slöjförbud. 

Terror och terrorhot ger alltid staten och regeringarna en ursäkt att vrida politiken åt höger och inskränka de demokratiska fri- och rättigheterna samt rusta polis och militär. 

Terrorn slår mot oskyldiga och dess effekter är rakt igenom reaktionära. Särskilt hårt drabbas de som terroristerna påstår sig försvara. Om uppgifterna stämmer om att det är IS som står bakom de brutala dåden i Bryssel kommer det att piska upp ännu mer rasism och islamofobi. Risken är stor för rasistiskt våld och högerterrorism.

Bara dagarna innan terrorattackerna i Bryssel attackerades en kurdisk tältprotest i Bryssel mot EU:s uppgörelse med Erdoğans krigsregim. Statens hets och rasism, liksom imperialismens krig och nykolonialism, spelar de reaktionära islamisterna i händerna.

Den starka belgiska fackföre­ningsrörelsen måste, tillsammans med socialister och antirasister, säga nej till alla försök att utnyttja tragedin för att driva igenom högerrege­ringens och EU:s politiska agenda samt splittra arbetarklassen. 

Svaret på kapitalism, krig och terror är en upptrappad kamp för ett demokratiskt socialistiskt samhälle fritt från allt våld, förtryck och förnedring. ■