Marknadstänk sänker landsbygden

Publicerad av Sigbritt Herbert

Tema: Inrikespolitik, Klassklyftor

Landsbygden bortprioriterad, exempelvis tvingas fler köra bil på dåliga vägar. (foto: Maria Eklind / Flickr CC)
Landsbygden bortprioriterad, exempelvis tvingas fler köra bil på dåliga vägar.

Landsbygdsutredningen lade i början av året fram sitt slutbetänkande (se Offensiv nr 1239). Det måste ses som positivt att man säger sig vilja göra något. Men vad betyder det för oss som bor utanför storstäderna? Eftersom man inte talar om att bryta med marknadstänkandet har jag inga större förhoppningar. Vilka problem har vi?

Långa avstånd till service. Politiker på större orter uppmuntrar etablerandet av stormarknader. ”Det drar folk.” ”Det skapar jobb.” Dessutom slår det ut småbutiker inom en radie av minst 4-5 mil. Samtidigt drar kollektivtrafiken in busstur efter busstur. Vi som bor på småorter hänvisas till bilkörning. Många som bor i småorterna är pensionärer som har svårt att ha råd med bil, om de nu har körkort.
Miljöpartiet vill göra något åt klimatförändringarna. Höjda bensinpriser är en av deras lösningar. Landsbygdutredningen föreslår avståndsbaserade skatteavdrag. Om man är pensionär eller har sin utkomst i en by där affären har lagts ner spelar skatteavdraget ingen roll om man har 2,5 mil till närmaste affär.

BB-nedläggningen i Sollefteå är det senaste exemplet på nedläggningar inom offentlig service. Ockupationen är ett bra exempel på motreaktion. Den visar, precis som ockupationen i Dorotea, att vi har fått nog.
Landsbygdsutredningen har tittat på Norge. I Norge anser man att 45 minuter är maxtid för polisen att köra på ett prio-1-fall. Landsbygdsutredningen anser att det är för lång tid. Ska man klara 45 minuter eller mindre måste alla nedlagda polisstationer runt om i landet återbemannas, kanske måste t o m några nya öppnas. Vägarna är inte sådana att man kan köra lika fort som på en motorväg, ens med blåljus på. Vägarna ja. Samtidigt som man diskuterar en snabbjärnväg som ska binda ihop våra storstäder tänker Vägverket lösa vägproblemen i glesbygderna med sänkta hastigheter. Anledningen är att vägarna är så dåliga.
Stora andelar pensionärer i glesbygdskommuner betyder låg skattekraft men stora utgifter för äldrevård. Kommunen ”tvingas prioritera”. Prioriterar man äldrevård eller skola? På vissa håll finns det exempel på 6-åringar som har 6-7 mil enkel resa till skolan.
Måste kommunen prioritera är det lättast att prioritera bort bibliotek, skötsel och underhåll av elljusspår, ishockeyplaner och fotbollsplaner ute i byarna. Det kan vara saker som folk tittar på om man funderar på att flytta till en ort.
Att flytta ut till landsbygden är inte så enkelt. Vill man bygga ett hus och ansöker om lån får man ofta kalla handen av bankerna, samma sak om man vill låna pengar för att expandera sitt företag eller starta ett nytt. Banker som inte lever upp till sina egna ideal som samhällets stöttepelare. Bankkontor dras in, de befintliga slutar med kontanthantering, så butiksinnehavare får åka långa sträckor med sina dagskassor.
Har man ett företag måste man vara uppkopplad och det är svårt i ”olönsamma områden”, olönsamma för telejättarna. Nu släcker Telia ner kopparnätet i allt raskare takt och hänvisar till det mobila nätet. Det mobila nätet är opålitligt och inte heltäckande.

Det är ett steg framåt bara att landsbygdsutredningen gjordes. Men hur mycket av dess förslag kommer att genomföras? Hur långt kommer det att räcka? Så länge marknadstänkandet styr kommer landsbygden alltid att vara förlorare. Det är dags att stå upp mot marknadstänkandet! ■