Privatiseringsskandal följs av regeringsombildning och fördjupad politisk kris

Publicerad av Per Olsson

Tema: Inrikespolitik

 (foto: Wikimedia/Commons)

S-MP-regeringens svar till högeralliansens och SD:s begäran om misstroendeförklaring mot de tre ministrarna Anna Johansson, Anders Ygeman och Peter Hultqvist blev en regeringsombildning. Anna Johansson och Anders Ygeman får lämna regeringen. Men försvarsminister Peter Hultqvist blir kvar. Både Allianspartierna och Sverigedemokraterna säger dock att man håller fast vid kravet på att försvarsministern ska avgå.

–  Jag kastar inte in landet i en politisk kris, sa statsministern när han på en presskonferens den 27 juli presenterade regeringsombildningen. Men den politiska krisen, som ytterst är en följd av kapitalismens utdragna stagnationskris och den nyliberala politiken i dess följd, fortsätter. Det är en ytterst försvagad S-MP- regering som sitter kvar och som än högre grad styr på nåder av den samlade högern. 

På presskonferensen aviserade statsministern och övriga deltagare en fördjupad högerkurs och berömde samtidigt regeringen att man stramat åt flyktingpolitiken och infört en av Europas hårdaste asyllagstiftningar, satsat på militären och polis samt strävat efter ett att nå samförstånd med Alliansen. Peter Hultqvist fick särskilt mycket beröm för de enorma satsningarna på militären som regeringen gjort i samförstånd med bland annat Moderaterna, 

Välfärd och andra sociala frågor berördes inte med ett ord. Inte heller omnämndes den privatiseringspolitik som lett till säkerhetsskandalen vid Transportstyrelsen. Det var en talande tystnad 

När högeralliansens samtliga fyra partier begärde en misstroendeförklaring mot tre ministrar så anslöt man sig till Sverigedemokraterna, som tidigare sagt att man kommer att begära misstroendevotum mot samma ministrarna när riksdagen öppnar i slutet av september. I och med Alliansens och Sverigedemokraternas misstroendeförklaring var en ny regeringskris ett faktum. 

Det var en helt unik situation, som kunde ha lett till att regeringens omedelbara avgång och ett nyval/extraval, vilket varken regeringspartierna eller Allianspartierna önskade.

Det är möjligt att de splittrade  Allianspartierna enas om att  inte driva kravet på försvarsministerns avgång i utbyte mot nya eftergifter från regeringen.  Men hur den omedelbara politiska krisen kommer att utvecklas den närmaste tiden är i högsta grad en öppen fråga, Efter alla hot om att man står beredd att fälla regeringen (särskilt från Moderaterna och Kristdemokraterna) och avsätta ministrar samt hot om att rösta ned regeringens budget eller delar av den har Alliansen målat in sig i ett hörn. Det sin tur kan leda till fortsatta avgångskrav och nya hårda markeringar gentemot regeringen som till sist resulterar i att den avgår.

Vad som håller tillbaka Alliansen är att man främst vill skada regeringen inför valet nästa år, inte fälla den och nu ta över. En ny Alliansregering skulle vara minst lika svag som den sittande. Till det ska läggas att med undantag för Centern är det inget av Allianspartierna som vinner ökat stöd. Tvärtom, M-raset bara fortsätter och KD är stadigt under 4%-spärren. Mot den bakgrunden är ett nyval inget som lockar.

Upprinnelsen till denna snabba vändning och fördjupade politiska kris är den nyliberala avreglerings- och privatiseringspolitik som både högeralliansen och regeringen står bakom. 

När Transportstyrelsen år 2015 beslöt att att outsourca driften av bland annat fordon – och körkortsregistret till det amerikanska multinationella bolaget IBM, som lagt det lägsta budet och som främst skulle förlägga driften till östeuropeiska låglöneländer och Serbien, så reagerade varken regeringen eller högeralliansen.

 Trots att det var en affär var värd omkring 800 miljoner kronor och en av de största outsourcingaffärer som gjorts på myndighetssidan. 

Dessförinnan hade Transportstyrelsen på politikernas önskan redan börjat outsourca flera andra verksamheter.

– Vi har en multisourcingmiljö med olika partner på olika områden och har en bra balans i dag, sa Daniel Karlsson, en av cheferna på Transportstyrelsen till tidningen Computer Sweden den 15 april 2015 i en kommentar till att IBM fått kontraktet och till den verksamhet som myndigheten redan lagt ut. 

Men trots att det fanns tidiga varningar, från bland annat anställda på Transportstyrelsen och Säpo, fick IBM med dotterbolag runt om i Europa ta över driften i slutet av 2015. Det gjordes med hjälp av uppenbara lagbrott från Transportstyrelsens ledning och med uppenbart stöd från såväl regering som högeralliansen som naturligtvis var medveten om att Säpo i november 2015 begärt att outsourcingen skulle stoppas.

Exakt när och vilka ministrar och departementstjänstemän som först fick information lär vara svårt att gräva fram, men det är inte heller avgörande. 

Alla papper på bordet, är ett självklart krav. Men för det krävs en oberoende kommission och inte någon utredning som topparna och de ansvariga tillsätter för att skydda sig själva.

Det är högerpolitiken som bär ansvaret för denna skandal.

– En del tror jag är att allt skulle privatiseras när Alliansen regerade, deras sätt att låna modeller från svenskt näringsliv, tillsammans med den svenska förvaltningsmodellen går inte riktigt ihop”, svarade statsvetaren Marja Lemne när hon fick frågan om hur kunde IT-skandalen uppstå.

Det var också Alliansregeringen som under våren 2011 uttalade att ”det är önskvärt att en större del av myndigheternas IT-behov tillfredsställs med hjälp av outsourcing”, Computer Sweden i den 23 maj 2011 under rubriken ”Regeringen vill se mer outsourcing”.

S-MP-regeringen har fortsatt outsourcingpolitiken. ”Statliga krav driver på outsourcing” skrev fackförbundet ST:s ordförande Britta Leijon på SvD Debatt den 24 juli och slog fast att: ”System som är viktiga för rikets säkerhet, rättsväsendet eller som innehåller känsliga personuppgifter bör drivas i statlig regi och inte läggas ut på privata entreprenörer.”

Högerns misstroendeförklaring är mycket ett sätt att dölja det egna ansvaret, vilket regeringen, bakbunden som man är av den egna högerpolitiken, bara noterar. Alliansen och SD ser nu en chans att trappa upp högerpolitiken I allmänhet och ”batongpolitiken” i synnerhet. 

Ironiskt nog är Alliansens måltavlor de två ministrar, Ygeman och Hultqvist, som lett regeringens massiva satsning på polis och militär, “lag och ordning”. Men även om en av dessa och kanske även till sist Hultqvist får gå står en ännu kraftigare upprustning statens hårda gärna – polis och militär – högst på regeringens dagordning

Det behövs en kampinriktad misstroendeförklaring mot privatiseringspolitiken, som lett till ännu en lika misslyckad som skandalös upphandling av myndigheter som vägleds av marknads- och företags modeller med kapitalistiska hierarkier som göder mygel och hemlighetsmakeri. 

En sådan misstroendeförklaring underifrån växer fram i dagens kamp mot nyliberalismens härjningar och kaos samt den högerpolitik som etablissemanget förenats bakom. Den kampen måste enligt Rättvisepartiet Socialisterna också bli till en intensifierad kamp för ett nytt kämpade arbetarparti och demokratiska kämpande fack – för arbetarrörelsens socialistiska pånyttfödelse. 

Det är det bästa svaret som socialister kan ge till den politiska kris som nu snabbt fördjupas.