Danmark: Unik enighet och kampvilja ger facklig styrka

Publicerad av Per-Åke Westerlund

Plats: Köpenhamn, Århus Tema: Facklig kamp

Anders Olesen. (foto: Per-Åke Westerlund)
Anders Olesen.

- Det är en fundamentalt ny situation. Det som nu sker har aldrig tidigare hänt i dansk fackföreningshistoria.
Det säger Anders Olesen, facklig koordinator på Enhedslisten. Vi träffar honom och andra fackliga huvudpersoner i Köpenhamn för att informera oss om den stora konflikten i den offentliga avtalsrörelsen.

Denna vecka skulle närmare 100 000 offentliganställda gått ut i strejk. Och på tisdag skulle arbetsgivarnas masslockout av 450 000 ha inletts. De är nu uppskjutna efter ingripande av de statliga medlarna.
Anders Olesen, med lång facklig erfarenhet, betonar det unika i dagens situation.
- Tidigare fanns skiljelinjer mellan olika förbund och mellan medlemmar och förtroendevalda - nu är alla enade. Vi har ett tvärfackligt samarbete vi aldrig sett förut. Akademiker, sjuksköterskor, lärare - alla stöder varandra.
- Oavsett resultatet av avtalsstriden betyder det en ny politisk situation.
De borgerliga regeringarna från 2001 drev en nyliberal politik. När Socialdemokraterne tog över 2011 avtalade de med sina koalitionspartier Socialistisk Folkeparti och Radikale Venstre att fortsätta samma politik. Det betydde årliga nedskärningar i stat, regioner och kommuner på två procent.
- På 8-9 år reducerades antalet offentligt anställda drastiskt, till samma nivå som 1986. Detta samtidigt som befolkningen vuxit och behoven ökat. Servicen försämrades markant.
- Detta försvarades med argumentet att det var ”nödvändig politik”. Det fanns inte pengar och utbudet av arbetskraft måste öka. Pensionsåldern höjdes och fler offentliganställda skulle byta till privat sektor.
- Alla danskar har hört det tusentals gånger. Slutsatsen blev att glömma hoppet om förbättringar. Särskilt offentliganställda har hållit tillbaka.

För 2,5 år sedan tog Enhedslisten initiativ till en rörelse för välfärden. Och samtidigt tog en rad fackliga organisationer i Köpenhamn initiativ till att bilda Velfærdsalliancen. Denna spreds i hela landet och den 12 maj 2016 genomfördes demonstrationer i 74 av landets 98 kommuner.
Välfärdsalliansen blev därefter ”Danmark för välfärd”, som samlade 3 400 fackligt förtroendevalda från olika förbund och yrken till ett stormöte i Århus. Betoningen var just välfärd för hela samhället, inte begränsat till löner och arbetsvillkor. Befolkningen ska ha en välfärd som fungerar, var budskapet.
- Ett direkt resultat av aktiviteterna var att sparkravet på två procent skrotades, berättar Anders Olesen.
Den nya situation där samarbetet hade utvecklats fortsatte med att de offentliga förbunden enades om lönekraven - att offentliganställda ska ha samma löneutveckling som i den privata sektorn - och om att stödja lärarna.
- En del sa att det inte skulle hålla, men nu är budskapet överallt att ”vi håller ihop”.

Enigheten gäller också lunchrasten, en rättighet för offentliganställda till 29 minuters betald lunch som politiker och arbetsgivare vill avskaffa.
- Dansk arbetsgivarförening hetsar att BNP skulle öka med miljarder om offentliganställda betalar sin lunch. Men i verkligheten är det en lunch under beredskap, till exempel att äta med barnen i barnomsorgen. Offentliganställda kan inte gå iväg under lunchen.
- Regeringen, Socialdemokraterne och arbetsgivarna trodde det var en storm i ett vattenglas. De trodde att privatanställda skulle vara mot betald lunch och höjda offentliga löner.
- Men det blev inte så. Fackligt aktiva lyckades förklara att det finns pengar. Vi i Enhedslisten gjorde ett material, Vi har råd, som visade att lönekraven kostar sex miljarder - att jämföra med företagens vinster på 246 miljarder, säger Anders Olesen.
Enhedslisten i Folketinget föreslog också fem miljarder extra till lågavlönade, de flesta kvinnor.
Regeringen förlorar i opinionen. 65 procent stöder de offentliga fackens krav och bara 9 procent stöder regeringen.
- Tidigare sa de att kritiken bara fanns i Köpenhamn. Men på landsbygden på Jylland, där högerpartierna har 82 procent, är det bara 8 procent som stöder regeringen i avtalsrörelsen. Regeringen är nu under hård press.
- De har redan tvingats backa från nyliberala krav de hade i november, att anställda skulle vara ”flexibla” vad gäller arbetsplats, tider med mera.

Daglig mobilisering

Fackföreningar runt om i Danmark har dagliga aktiviteter i väntan på om det blir storkonflikt eller avtal.
Varje morgon står hundratals aktiva i olika förbund med fanor och flygblad i olika delar av Köpenhamn.
Många privata butiker landet runt har affischer i sina skyltfönster att de stöder de offentliganställda.
Den 10 april blir det stora demonstrationer i alla större städer.
Den 12 april, fem minuter i 12, genomförs ”ministrejker” med samling på gatorna.
Om konflikten bryter ut blir det demonstrationer utanför alla rådhus.
Om regeringen ingriper med en lag blir det massdemonstration i Köpenhamn med målet att samla över 100 000 demonstranter.

Lärarna samlade för välfärden

Kjell Nilsson.

Kjell Nilsson.

Kjell Nilsson sitter i förbundsstyrelsen för Danmarks Lärarförening och i ledningen för dess avdelning i Köpenhamn.
- Vi lärare fick ett arbetstidsavtal 2008 som vi var nöjda med. Men 2012 inledde Kommunernas Landsförening en annonskampanj som gick ut på ”Ned med lärarna”, påstod att vi inte gjorde något, gick hem klockan 13 med mera.
- Den socialdemokratiskt ledda regeringen, som tillträtt 2011, ville införa heldagsskola genom att pressa lärarna till 25-26 timmar undervisning i veckan.
Över 60 000 lärare lockoutades i fyra veckor, därefter upphöjdes arbetsgivarnas bud till lag. Sedan dess har utbetalningar för övertid till lärare minskat med 75 procent. Andelen outbildade lärare har ökat till 16 procent.
- Besvikelsen bland lärarna var enorm. Vi sa också att andra grupper kan attackeras nästa gång. Lärarna blev drivande i Välfärdsrörelsen och då kom andra fack till oss och förklarade att de stöder våra krav att lagen ska bort och arbetstiden förhandlas.

Alla fack stärks

Tony Selvig är koordinator för konflikten i LO-förbundet FOA, som organiserar främst lågutbildade i både offentlig och privat sektor, främst kvinnor.

Tony Selvig.

Tony Selvig.

- Tidigare har vi sett konflikter mellan olika fackförbund om fördelningen av lönekrav. Lärare och sjuksköterskor har stått ensamma i konflikter. Men regeringens angrepp har gjort att vi har en allians som håller.
- Att lönekraven säger att lågavlönade ska ha mest var viktigt för att få med oss och det andra stora LO-förbundet, 3F.
FOA har 38 avdelningar. 60 000 medlemmar har varit på möten de senaste veckorna. Förbundsordföranden lägger upp en daglig video med information.
Alla fack ökar i medlemstal. FOA har fått 4 000 nya medlemmar i år.
Avdelningarna organiserar aktiviteter tillsammans med andra förbund. Det finns också en landsomfattande samordningsgrupp.
Mitt under konflikten har också LO och tjänstemännens samorganisation FTF kongress nästa vecka för att diskutera samgående.

Regeringen under hård press - stor risk för statligt ingripande

Hur kommer det att gå? Vi frågade fackligt aktiva i Köpenhamn, samt Thyge Enevoldsen, som representerar Enhedslisten i Kommunernas Landsförenings (KL) löne- och pensionskommitté.

Thyge Enevoldsen.

Thyge Enevoldsen.

Samtliga tror att regeringen kommer att ingripa för att stoppa en total konflikt. Det massiva lockoutvarslet från de offentliga arbetsgivarna, 450 000 ska stängas ute från sina jobb, tyder på att de vill åstadkomma ett kaos som gör att regeringen ”måste ingripa”.
Varslen är lagda så att flygtrafiken och all annan kollektivtrafik stoppas. Jordbruket och särskilt den betydande slakterinäringen står stilla när veterinärer och inspektörer lockoutas.
Att lägga en ”bred lockout” som svar på strejker är KL:s strategi sedan 10 år tillbaka. Den användes för att besegra lärarna 2013.
Det mest troliga är att medlarna, liksom arbetsgivarna kan gå med lönekraven. Även angående den betalda lunchen är det möjligt att KL deklarerar att den inte är ett problem. Men lärarnas krav kan varken KL eller regeringen acceptera. De hoppas därför att andra fack ska pressa lärarna att gå med på någon form av ”lösning”.
Thyge Enevoldsen ser tre möjliga scenarier:
- Ett direkt ingripande från regeringen när konflikten startar. Eller ett ingripande efter någon strejkdag. Båda dessa med en lag på arbetsgivarnas sida. Eller ett ingripande som förlänger nuvarande avtal med begränsade lönehöjningar.
Men ingen vi talar med är säker på vad som kommer att hända. Säkert är att löntagarnas kampvilja och enighet är större än på mycket länge. Att regeringen är hårt pressad. Så också Socialdemokraterna. Den politiska oron ökar inför valet nästa år. Enhedslisten, som ensamt stöder de offentliganställda har stora möjligheter att driva kamp mot nyliberalism och kapitalism.