Högerns nya bankakut

Publicerad av

Tema: Världsekonomin

I måndags presenterade högerregeringen sitt paket, kallad stabilitetsplanen, för att rädda bankerna i enlighet med den krisplan som EU-länderna ställt sig bakom. Delar av paketet påminner om den bankakut som den dåvarande högerregeringen och socialdemokraterna beslutade att införa 1992.
I första fasen är regeringen beredd att ställa upp med hela 1 500 miljarder kronor (50 procent av Sveriges BNP) för att garantera bankernas och bolåneinstititutens finansiering. Stöd kan ges som lånegarantier eller som kapitaltillskott där så krävs. För att få del av den statliga hjälpen kommer banker och bolåneinstitut att få betala en avgift till staten. Avgiftens storlek är ännu inte bestämd.
De banker och bolåneinstitut som ansluter sig till regeringens nödhjälpsprogram ska även förbinda sig att begränsa direktörernas löner och bonusar samt styrelsearvoden. Däremot ska bankerna även i fortsättningen få dela ut hur mycket de vill till aktieägarna, vilket exempelvis den danska högerregeringen funnit allt för magstarkt. I Danmark betyder statlig hjälp till bankerna att även aktieutdelningen begränsas.
1 500 miljarder kronor är en hisnande summa och återspeglar att den svenska regeringen är ännu en i raden som underskattat krisens djup och allvar, men som nu får träda in för att om möjligt rädda kapitalismen. Det omedelbara målet är att via paketet få igång bankernas utlåning till varandra genom att staten garanterar de nya lånen. Genom att träda in hoppas regeringen att räntorna sjunker och att i slutändan även bolåneräntorna går ned när banker och bolåneinstitut får obegränsade tillgångar till billiga pengar.

Räddningspaketet är också ett tecken på att även en av de mest hårdföra nyliberalerna, till vilka den svenska regeringen tillhör, måste åtminstone delvis överge sin marknadsfundamentalism.
”Finanskrisen orsakar ett ideologiskt jordskred. När stater tar över banker och tvingas garantera hela det finansiella systemet har tron på den fria marknadens självläkande krafter fått en knäck. I sitt förslag till att stärka det finansiella systemet öppnar regeringen för tvångsinlösen av aktierna i kreditinstitut. Det är onekligen en kovändning av politiker som gick till val på att sälja ut statens 20 procent i Nordea samt helstatliga bolånebanken SBAB… När statens engagemang i bank- och kreditsektorn exploderar med jättelika åtaganden är det förstås inte möjligt att parallellt hävda att staten måste göra sorti från samma sektor. Verkligheten har tuggat sönder valmanifest”, kommenterade Fredrik Braconier i Svenska Dagbladet den 20 oktober.
Enligt finansminister Anders Borg (m) kommer stödet till bankerna inte att kosta skattebetalarna en krona. Men det är falsk matematik. Stödet till bankerna  ökar statsskulden och statsskuldsräntorna.
Dessutom ska regeringen inrätta en speciell fond som ska rädda banker i akut nöd. Till en början bidrar staten med 15 miljarder kronor till fonden, pengar som betalas av skattebetalarna. Fondens uppgift ska vara att köpa aktier i banker som håller på att gå omkull.

De direkta nödhjälpsinsatserna kan dock bli betydligt större i takt med att bankernas kreditförluster växer och den globala krisen fördjupas.
”Nästa år blir ett svart år för den svenska ekonomin. Arbetslösheten ökar dramatiskt och det blir ingen tillväxt”, varnar Danske Bank i en ny prognos.
Regeringen vill rädda banker men satsar inga miljarder på jobb och utbildning, trots att varslen ökar lavinartat och arbetslösheten stiger.
Istället för regeringens kapitalistiska ”stabilitetsplaner” krävs kamp för ett omedelbart förstatligande av banker och bolåneinstitut samt storbolag under arbetarnas demokratiska kontroll och styre.
Kapitalismen och nyliberalismen har visat sin bankrutt. Bara en socialistisk politik och kamp kan hejda krisen.