Sommarlägret: Stormöte om hundra år sedan storstrejken 1909

- Den 4 augusti 1909 inleddes storstrejken i Sverige. 300 000 arbetare tog strid i vad som beskrevs som den största strejken i något land fram till dess. Arbetare över hela Europa samlade in pengar och gav stld till strejken.
Det sa Per Olsson i sin inledning om storstrejken på Rättvisepartiet Socialisterna och Offensivs sommarläger. Mötet på söndag eftermiddag var en av flera höjdpunkter på ett läger i fantastisk sommarvärme.

- Arbetsgivarna hade sökt revansch efter den framgångsrika tre dagars politiska strejken 1902. Civilminister Hamilton beskrev Sverige som "strejkernas, bojkotternas och lockouternas land" med "världsrekord" i strejker. Trots att strejken slutade i nederlag - LO-ledningen saknade både tydliga krav och en strateg för seger - var den en fantastisk uppvisning i arbetarklassens styrka, underströk Per Olsson.

Elin Gauffin berättade i sin inledning att Rättvisepartiet Socialisterna kommer att fortsätta uppmärksamma 1909, med möten och i artiklar i Offensiv.
- Vi måste dra lärdomar av kampen då och idag. De fåtal strejker vi sett de senaste åren har varit resultatet av ett ökat tryck underifrån. Sopgubbarna, Lagena, hamnstrejkerna har visat arbetarna måste organisera för kamp, med kollektiva och demokratisk kontroll underifrån. Strejken måste vara aktiv och i ampen för jobben gäller att agera direkt när varsel och attacker kommer från arbetsgivarna, sa Elin Gauffin.

Flera mötesdeltagare med viktiga egna erfarenheter talade på mötet.
- Arbetare tvingas utveckla kampmetoder på grund av fackets passivitet. LO-Tidningen har nu en viktig artikelserie om fackets kris och medlemstapp. Men istället för att se ledningarnas ansvar - att man inte tagit strid mot högern - verkar man lägga ansvaret pådem som gått ur facket, sa Per Johansson, känd fd ordförande för tunnebaneförarnas fack.

Luis Gutierrez som arbetat sju på Lagena i Jordbro, talade också på möte. Också Claudio Prado Frias från Lagenaarbetarna deltog.
- Företaget varslade först 34 personer i december, bland med en felinvestering som orsak - en investering vi i förväg sa inte skulle lyckas. Samtidigt skulle vår arbetsbörda ökas från 12 ton till 15 ton per dag. När sedan nya varsel las i maj hade vi mnga diskussioner. Vår slutsats var att det är v som är facket - vi måste själva kämpa för förändringar, inte bara några få representanter, berättade Luis Gutierrez, som också tog upp om den fortsatta kampen.
På mötet samlades också drygt 2 200 kronor in till Lagenaarbetarna.

Lägerredaktionen